Dagen idag har tagit livet av mina fötter. OH.MY.GOD. Det gör förjävla ont kan jag tala om.
Min dag började med Etik&Moralprovet som jag tidigare nämnde, gick asbra. Klockan två skulle vi befinna oss ute på Gärdet för att besöka Polismuséet. Yay, vad roligt. Vi åkte från Stora Mossen vid 13.20 för att vara framme vid Gärdet en halvtimme senare och därmed ha lite marginal. I T-centralen frågade vi några klasskamrater om dem visste vilken väg som gick fortast och dem talade om att dem skulle åka tuben till Gärdet och därifrån ta buss 69 till muséet. Vi hakade naturligtvis på, i brist på andra säkra alternativ.
När vi klev av tuben hittade vi inte en enda jävla busstationshelvete och ingen visste vartfan vi skulle ta vägen. Gänget killar gav sig av åt ena hållet och vi tre (jag, Leyla & Avin) åt andra. Vi frågade efter vägbeskrivning och fick veta att det var aslångt till närmaste buss. VADFAN!? Dem talade också om att det var närmare att gå.
VI VAR TVUGNA ATT GÅ ÖVER SJUTTON GIGANTISKA GLASHALA JÄVLA FÄLT! Vadihelvete!

Med tanke på att vi var sena som fan nästan sprang vi, i tjugo minuter, över dem där jävla fälten, i kylan, i glashala stövlar och klänning. (Vi tre såg ungefär likadana ut.) Vilket jävla skämt. Jag tycker synd som fan om mina fötter. Vi kom tio minuter försent, men det gjorde typ resten av klassen också. Heh.
Besöket på muséet var intressantare än jag förväntat mig och en timme senare var vi färdiga. Då var vi tvugna att springa till bussen. Herregud, mina fötter! Busskontrollanten(?) (vad fan är det?!) gnällde på mitt busskort. Vadfan.
Efter en trång med ganska kort bussresa klev vi av vid Sergels torg och jag mötte upp Jojjo för lite efterlängtat umgänge och julklappsshopping.
Vi gav oss ut, tillsammans med Stockholms hela jäkla befolkning, i jakt efter klappar. Det var asmysigt och vi pratade och skattade hela tiden. Dessutom hittade vi det vi letade efter också. Det kunde inte bli bättre.

Efter ett par timmars in-och-ut-springande i massa affärer slog vi oss ner på en överfull Donken, för att käka och bara prata i lugn och  ro. Trodde vi ja. Man hörde knappt vad man tänkte. Det blev dock en mysig snabbmats-middag och vi fick en hel del sagt. Mätta och belåtna gav vi oss ut igen, för att hitta det sista och finslipa lite. Ett litet tag senare mötte vi upp Linus och Gomes som också hade varit ute på julklappsshopping. Jag fick inte titta i Linus påse! Jag är så nyfiken att jag skulle kunna spricka. Har verkligen ingen aning om vad han har köpt. Det här är spännande.
Efter litet tjat från grabbarna gick vi tillbaka till Donken för att dem ville vila fötterna och ta något att dricka. Jag och Jojjo satt och viskade om klappar och Linus och Gomes spanade på någon brud, som tydligen, hade ASSTORA tuttar. Linus beskrev dem som lika stora som Gomes huvud. Herregud. Och han ville bestämt visa mig, så att jag förstod hur stora dem verkligen var. ÅH(!), jag är så jävla intresserad av någon bruds pattar. Jävlar, jag måste få se!. Det roliga var att dem var så chockade och fascinerade, men att dem sedan sa att det var fult som fan med stora tuttar.
Jojjo och jag bara skadade på huvudet.

Därefter satte vi oss på tuben för att åka hem. Linus och jag klev av vid Stora Mossen för att hämta bilen som stod parkerad vid skolan och Jojjo fortsatte till Vällingby. Jag ska träffa henne imorgon också, även om det kommer bli en snabbis, men det äger ändå. Man kan aldrig få för mycket av det goda. Carro ska jag också träffa imorgon. Hon ska gå på Systemet till mig och sedan kanske vi ska äta middag tillsammans också. Det kan inte bli bättre.

Imorgon har vi julavslutning, mitt livs sista. Det känns helt vansinnigt sjukt. Jag börjar bli gammal förfan. Mitt liv är snart över. VAD HÄNDE MED TIDEN!? Det här är ångest, riktig jävla ångest. Fyfan.
Nu ska jag krypa ner i sängen där Linus redan befinner sig. Det finns inget bättre sätt att avsluta alla dygn på.