-
FÖR ATT FÖLJA MIN BLOGG (NY ADRESS) KLICKA HÄR :)
-
Vi känner alltid samma sak.
Imorse var vi uppe innan sju, kastade oss ut i kylan 45 minuter senare och åkte in till KTH, där L skulle skriva ut tentan till mig (vår skrivare är paj och jag har tappat bort koden som man behöver för att kunna skriva ut i skolan) och sedan SPRANG (skrivaren krånglade såklart) jag bort till plugget, mötte Pernilla och Ulrika från klassen utanför och dem bara skrattade åt mig när jag kom springade. Slängde in tentan i lärarens fack 09.01. En minut efter deadline. Dock.. mötte Anna på väg ner till entrén och hon upplyste mig om att deadline var framskjuten till kl. 12, men att endast EN i klassen hade fått veta det och inte informerat resten i tid. TACK. Jag svor lite för mig själv, men orkade inte hetsa upp mig. Mötte upp Linus igen och vi satte oss på Waynes och åt frukost, skitmys! Sedan skiljdes vi åt och jag åkte hem och slängde mig på sängen.
Idag ska jag göra absolut ingenting, det är jag värd efter de senaste dagarnas intensiva pluggande. Tänkte titta på Paradise Hotel på webTV'n, fixa naglarna och försöka fixa klart klänningen någon gång. Bara ta hand om mig själv och ta det lugnt. Hallelujah.
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen.
Idag är en dålig-dålig dag. Vill helst gömma mig under täcket. Har suttit KONSTANT sedan kl. 11 i förmiddags och skrivit på hemtentan. Fruktansvärt kan jag tala om. Har så löjligt ont i huvudet och ryggen och mitt huvud kommer att explodera närsomhelst. Jag orkar inte mer! Snälle store hemtentsGud, hjälp mig att bli klar så att jag kan börja leva igen. Det här är det värsta "skolarbetet" jag någonsin har gjort, seriously. Önskar inte ens min värsta fiende detta (eller jo, kanske.. ^^ men you get the point). Fyfaaan.
Nu ska jag ta en sista kraftryck och bli KLAR så att jag slipper se skiten mer. Sedan blir det middag och ikväll träning. Ska bli skönt att få ut lite aggressioner och stress. Fucking therapy.
-
You took a chance on loving me, I took a chance on loving you.
A flood of hate, it drowns me.
Hallå världen! Igår låg Linus och jag i sängen hela dagen och pratade och myste. Ingen av oss var särskilt pigg, då han inte kom hem förrän vid tre-tiden i lördagsnatt (och jag väntade ju uppe). På eftermiddagen åkte vi ut till landet, pluggade ett par timmar och tittade sedan på film och drack nyponté.
Åkte in till stan imorse, har sovit ett par timmar men är helt sjukt trött. Onormalt trött, vilket jag är hela tiden. Jag börja ledsna på det faktiskt. Sitter i skrivande stund och hållet på med hemtentan, tänkte avverka så mycket som möjligt idag. Orkar inte ha det hängande över mig längre. Och den ska ju faktiskt vara inlämnad på fredag, så jag har inte så mycket val. Usch, kan inte någon annan göra det åt mig? Skriva ett klockrent A? Någon? Jag betalar!
Är på uselt humör, vädret är fruktansvärt. Jag vill ha snö! Och minusgrader! Det är december ffs, det är snart jul och det känns som om det är tidig vår ute. Fyfaan. Riktig jävla vinter vill jag ha. Eller sommar. För det här är värdelöst.
Du glittrar när du ler.
Hallå dagboken: har ont överallt, främst i nacken och huvudet (som fucking vanligt) men har även träningsvärk. Linus och jag var uppe och svettades på gymmet igår kväll och hujeda mig vad trötta vi var efteråt. Men vi är förbannat duktiga! Vi myste med tredje avsnittet av den gamla julkalendern 'Mysteriet på Greveholm' och ett Vänner-avsnitt innan vi släckte och somnade.
Äntligen fredag! Har spenderat dagen tillsammans med hemtentan, fruktanvärt drygt. Men jag har knåpat ihop ytterligare en sida och man ska vara glad för det lilla. Så heja mig! Sitter här nysminkad med blött hår och ska strax hoppa i lite kläder. Linus är snart hemma och då blir det landet. Ska bli fantastiskt mysigt att spendera kvällen där ute i lugn och ro. Vi får se om vi svänger förbi något köpcentrum på vägen ut, skulle behöva uträtta ett par ärenden.
Förkylningen är tillbaka.. Yay..
Over and out.
Vi ska vara dem vi vill vara, hellre nu än efteråt.
Fortfarande torsdag: jag ägnade ett par timmar åt att städa upp ordentligt härinne. Det var knappt möjligt att vistas här inne innan, men nu är det fräsht och organiserat. Yay! Var helt slut efteråt (kändes som att jag hade kört ett hårt träningspass ungefär) men innan jag fick duscha och varva ner lite, så slingade vi mitt hår. Har velat fram och tillbaka huruvida jag skulle färga håret mörkt eller fortsätta att slinga det och vara ljus, men jag har inte kunnat bestämma mig så det får bli slingor tills jag fattar ett beslut.
Nu har jag nyss duschat och fräschat till mig lite, tänt en massa ljus och lyssar på Melissa Horn. Underbart mysigt. Linus klev precis innanför dörren så nu blir det pannkakor till middag och sedan upp till gymmet.
Ha en trevlig torsdagskväll allihop!
Jag byggde upp dig bit för bit igen.
Det är kallt (minusgrader) och helt vitt ute (frost) och jag tycker att det är så fint. Igår snöade det. Man kanske vågar hoppas på en vit jul i år? Tror förresten att jag har kommit på vad jag ska köpa till L i julklapp. Längtar efter allt som har med julen att göra. Och snart ska Carro och jag baka julgodis och dricka glögg och mysa. Allt blir så mycket mysigare i juletider.
Nu ska jag förflytta mig till ett bord och sedan fokusera järnet i ett par timmar. Usch, någon som vill göra det åt mig?
Kom igen nu, Jessi!
Jag kan inte skilja på om jag vill vara med dig.
Eftermiddagen igår spenderade jag i alla fall framför laptopen skrivandes på hemtentan. Kom igång litegrann i alla fall, men har en lång bit kvar till mål. Men-men, skam den som ger sig! Vi får se om jag hinner plugga något idag, annars får jag gräva ner mig heela dagen imorgon. Kul! Linus kom hem vid sju-tiden och mådde jättedåligt (tror att han hade migrän) så det blev ingen tripp upp till gymmet. Så det får bli ikväll istället efter jobbet.
Första december idag som sagt och jag känner mig aningen stressad inför alla julklappar. Endast två klappar är avklarade (dem lättaste) och jag har ingen aning om vad jag ska köpa till alla andra. L är hör och häpna svårast att komma på något bra till, men jag har en idé. Men ändå! Ingen lust att ge mig och trängas med hela Stockholm har jag heller - åångest! Men jag får väl ragga med mig något bra sällskap så ska väl det gå vägen det också.
Sitter och lyssnar på Carolina Wallin Pérez och Melissa Horn och jag får goosebumps hela tiden. SÅ bra!
Nä hörrni, nu ska jag slänga ihop lite frukost och sedan göra mig iordning, för sedan väntar en lunch med älsklingsCarro! Och sedan måste jag släpa mig iväg till jobbet..
Du landade hårt du var nog alltid sjuk.
Thursday: efter att vi hade checkat ut skjutsade L hem mig och alla våra prylar och drog till skolan. Jag däremot promenerade upp till centrum och mötte upp Avin för en fika. Mysigt! Därefter drog jag till jobbet och efter många om och men hade grabbarna och jag riktigt mysigt. Fick en enorm bamsekram när jag gick därifrån, mina sötnosar. L hämtade upp mig, vi käkade middag, hängde framför en varsin laptop och sedan kröp vi ner under täcket och L larvade sig så att vi till slut skrattade så att tårarna sprutade. Hann med ett par Vänner-avsnitt innan vi somnade också.
Häromdagen, fil med hemmagjord müsli :D
Friday: hostan höll mig vaken ett bra tag i natt, så efter nattens få sömntimmar vaknade jag strax innan sju imorse. Tröttheten var dödande och förkylningen gjorde inte saken bättre. Men strax efter nio satt jag på dagens enda schemalagda föreläsning och antecknade febrilt. Heja mig! Slutade vid tolv och åkte hemåt och mötte till slut upp Carro för att käka lunch och ta igen lite tid. En varsin wrap respektive toast och en massa prat senare drog vi till Åhléns för att checka Dvd-boxar (köpte bl.a. en annan till Linus eftersom jag lämnade tillbaka Vänner-boxen) och sedan stack hon iväg till jobbet. Innan jag begav mig hemåt köpte jag nässpray och värktabletter; ett par örhängen, ett par strumpbyxor och hämtade ut två kurslitteraturer.
Mår inte alls bra, har grym huvudvärk, ont i halsen och är jättehängig. Ska bli skönt att åka ut till landet ikväll och vila upp sig. Måste dock plugga (har en hemtenta på 10-15 sidor att skriva!), men-men.. Om jag klarade skräcktentan klarar jag vadsomhelst!
YAAAAAY: i onsdags fick jag resultatet på den s.k. skräcktentan (juridiken).. OCH JAG FICK C!! Det är heelt sjukt! Jag tror fortfarande inte att det är sant. Jag var bombsäker på att jag inte skulle klara den och så får jag C (E är godkänt - C är jämförbart med ett VG). Förstår inte hur jag lyckades om jag ska vara ärlig för jag hade inte läst litteraturen och när jag skrev tentan kändes det helt kört. Statistiken är ju att en tredjedel kuggar och att medelbetyg är D-E. Det gör det hela ännu sjukare. Det tråkiga var dock att hälften av klassen skrev ett F (icke godkänt) och att alla i den andra klassen (som skrev samma tenta samtidigt som oss) klarade den. Hmms.
Men jag är så himla-himla-himla lycklig! Och lättad, herregud.
Förstår ni hur lycklig jag är?! :D
I cannot wait to call you.
Var ju uppe i centrum igår eftermiddag för att kirra en tre års-present till L och jag blev fattigare än planerat. Men-men, presenten är i alla fall toppen och jag vet att L kommer bli glad, så det är värt varenda litet öre. Tre år imorgon alltså. Det är ingenting annat än sjukt. Ett och ett halvt år sedan vi förlovade oss också och igår kväll när vi pratade om det insåg vi att vi har varit förlovade halva vårat förhållande. DET låter insane. Men ingenting har någonsin känts så rätt, så det känns inte bara sjukt utan helt fantastiskt också :D
Innan firandet imorgon är det dock skola som gäller. Fick ett mail från en klasskamrat igår om att vi (återigen) ska göra ett grupparbete (+ en individuell hemtentamen) inom sociologi-kursen. Yay! Som om det inte var nog med en fet jäkla hemtenta? Hmms.
Jag drömde om det där igen i natt. Var så länge sen nu att det nästan kom som en chock imorse när jag vaknade och insåg att det fortfarande spökar i mitt huvud. Varför? Kommer jag någonsin lägga det där helt och hållet bakom mig och aldrig se tillbaka? Efter så många år känns det löjligt och patetiskt att jag fortfarande tänker på det ofta, att det fortfarande förstör och tar upp tid och energi. Det är ju förflutet nu. Men det kanske inte spelar någon roll, för tiden tycks ändå inte läka alla sår. Bara gör dem mindre tydliga.
Jag saknar Carro mer än någonsin idag. Vill ha henne här. Älskling.
In your arms I am home.
Och igår var det exakt tre år sedan Linus' och min första kyss. Det finns inte så mycket jag kan säga, för ord är alltid så överflödiga när det gäller mina känslor för L. De är alldeles för stora och speciella och värdefulla för att jag någonsin ska kunna förmedla dem. Ibland tror jag inte ens att han själv förstår hur mycket jag älskar honom.
Han är den finaste människan jag någonsin har träffat. Han är den absolut bästa för mig.
Och jag får så ont i bröstet när jag tänker på dig, älskling. För där inne trängs så många känslor och så mycket kärlek att det snart inte ryms mer.
Du gör mig till en bättre människa.
Jag ♥ Nikon D5000.
Foton tagna av mig idag ute på landet.
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv.
Tuesday: startade dagen med att springa upp till min husläkarmottagning för att röntga min hjärna. Japp, det är ungefär lika roligt som det låter. Och det finns definitivt bättre sätt att starta dagen på än att skickas in i ett trångt "rör" där det låter så mycket att man blir tokig. Alla som har magnetröntgats någon gång vet vad jag talar om. Men-men, nu är det gjort i alla fall. Hem, slocknade ett tag framför TV:n och sedan bar det iväg till jobbet, precis som vanligt på tisdagar (och torsdagar). Traskade hem i mörkret och Olof pratade på oavbrutet. Sedan blev det film, bilracing, bokläsning och middag. Strax efter sju mötte jag upp Linus på bussen och åkte hemåt. Vi har precis smällt i oss middag, så är mätt och belåten. Dock fruktansvärt chokladsugen. En dag utan choklad är ingen dag - mitt nya motto. Fett synd att all choklad redan är uppäten, hade lätt kunnat äta ett par kilo till. Men-men, när man tränar måste man fanimig ha lite disciplin också.
Imorgon är det onsdag och jag är helt ledig, vilket ska bli vansinnigt skönt. Är så himla trött hela tiden, så ska försöka vila upp mig så gott det går. Linus och jag ska dock på en lägenhetsvisning imorgon förmiddag (vi letar ju efter en hyresrätt att bo i tills vi får vår bostadsrätt) och sedan tänkte vi käka lunch tillsammans. Har lovat att hjälpa mamma med all tvätt också.. Men sedan ska jag vila!
Föreläsning, experiment i grupparbetssyfte och sedan jobb på torsdag. Ledig på fredag och sedan Winnerbäck(!!) på lördagkväll, tillsammans med Linus, Tobbe och Lina. Ska bli så kul!
Jag kan ha räknat sekunderna som gick
Mellan ljuset, och åskans dån
Jag kom på mig själv med att undra för ett ögonblick
Om du var på väg hit, eller härifrån
No one ever said it would be this hard.
Dagarna som gått: tentapluggade HELA helgen; studiecirkel med några från klassen i måndagsmorse, sedan frågestund inför tentan; regnig kvällspromenad med Linus; läkarbesök igår förmiddag med Carro som stöd och sedan jobb på eftermiddagen..
Sedan är vi framme på idag och jag sitter dödstrött och panikpluggar de sista timmarna innan tentan. Bah. Linus gick upp halv fem imorse och snäll som jag är kravlade jag mig upp och gjorde frukost till honom (så att han skulle hinna). Fick blodtrycksfall för att jag var så äckligt trött. Somnade inte om förrän strax innan sju och vaknade två timmar senare. JAG ÄR TRÖTT! Vill helst lägga mig ner och sova, men istället måste jag titta igenom allt en sista gång. Har inte ens läst all kurslitteratur och betygsstatistiken för den här tentan är inget vidare (en elev på tre år har fått A, medel ligger på D-E) så jag känner mig inte sådär överdrivet självsäker faktiskt. Men jag hoppas att alla håller tummarna för mig kl. 15-18 idag!
Dags att bege sig tillbaka in i lagboksdimman!
Minnesbilder - 25 oktober 2006.
Aldrig hade jag delat något sådant med någon förut, men när vi gick där bland alla prasslande löv kändes det så enkelt. Om det var någon jag skulle dela det med, så var det med dig.
Och det är exakt tre år sedan idag och jag räknar fortfarande den dagen till en av de bästa med dig.
Det var den dagen du bevisade att jag kunde lita på dig (även om jag redan visste det sedan innan) och du fanns där när jag behövde dig. Du bara fanns där med dina tröstande ord, med din fantastiska förmåga att lyssna, med ett stöd så enormt att jag nästan tappade andan. Du visade mig en sida av dig själv som jag aldrig hade fått se tidigare.
Och du fick allt att kännas bättre och lättare, precis som du alltid brukade göra. Du vände det värsta till det bästa och varje gång vi skiljdes åt längtade jag redan efter nästa gång vi skulle ses. Tillsammans med dig var jag lycklig på ett sätt som jag aldrig varit förut, så egentligen var det så självklart. Jag var kär i dig.
Och när jag låg på din arm en stund senare förstod jag. I nio månader hade du funnits i min närhet utan att jag förstod att du var Han jag letade efter. Du hade funnits så nära, men ändå tillräckligt långt bort för att jag inte kunna skulle nå dig. Men där på trappan erkände vi för varandra - inte med ord, inte med handlingar, utan med känsla. Vi var kära i varandra.
Än idag kan jag känna känslan i magen och bröstet och jag ler vid minnet av att det var där vår resa tog sin allra första början..
I’ll give my whole life, I'll give my only light.
Igår var en bra dag i alla fall.. Efter föreläsningen mötte jag upp Linus (som suttit i skolan och tentapluggat ett par timmar) och åkte till Bönor&Bakat och åt och mös, vardagslyx när den är som bäst! Var dödstrött när vi kom ett par timmar senare, men satte mig och pluggade (och käkade middag) tills Linus tvingade med mig upp till gymmet. Hade varken tid eller ork, men det kändes fett bra efteråt. Kraschade i sängen efter att ha duschat och sedan somnade jag som en stock.
Nu ska jag fortsätta pluggandet med Takida på låg volym i bakgrunden.
På tal om Takida förresten.. Förra helgen, Linus, jag, Niklas och Carro sitter i bilen på väg ut till landet. Vi lyssnar på Carro's Takida-skiva..
Carro: Höj volymen! Jag hör ju ingenting.. Det är tunnelns fel!
Jag: Haha, vad har tunneln med saken att göra?
Carro: Jamen, det är ju ingen mottagning!
Jag: Haha, har du mottagning till CD-skivan eller?
Carro: Haha, det är så när man lyssnar på radio ju!
Så söt :)
Where do we go nobody knows.
Saturday: vaknade sent och låg kvar och gosade länge innan vi kravlade oss upp. Åt en rejäl frukost framför TV:n och sedan gjorde vi oss iordning och åkte in till Täby centrum. Linus shoppade lite och sedan blev klockan mycket och vi åkte hem i regnet. Bytte om och pudrade näsan och sedan skjutsade mamma Eva in oss till Norrtälje där vi skulle ut och äta middag. Lyxa till det och fira vår 35 månaders-dag (samt passa på att utnyttja fölsis-presentkortet från Amanda). Vi hade det himla mysigt med god mat och dryck.. Och varandra! Satt där ett par timmar och njöt och pratade innan vi åkte hem. Avslutade kvällen med lite mysig massage, tända ljus, chips och 'How I met your mother'. Underbar dag!
Sunday: åt lyxig frukost framför TV:n igen, tog en långpromenad i skogen och sedan har vi mest suttit i soffan och pluggat. Förfärligt trist, men nödvändigt. En typisk söndag helt enkelt.
När tiden och orden inte räcker till.
Det finns så mycket jag skulle vilja säga om Linus och om alla känslor som han fick och får mig att känna, jag vill dela med mig av allt det fina och underbara och speciella som ryms i mitt huvud och i mitt hjärta, jag vill berätta precis hur det gick till, hur det var och kändes, vad jag tänkte och vad som sades i glittrande nyförälskelse. Men det går inte. Det finns fortfarande så många känslor och tankar och ord som jag knappt kan förstå själv. För det är så stort och så obegripligt, så onåbart.
Linus och jag tog en promenad i skogen tidigare idag och då tänkte jag på det. För tre år sedan var jag 17 år, singel och gick på gymnasiet. Idag är jag 20 år, förlovad, har precis köpt en bostadsrätt med min fästman och studerar till socionom på Universitet. Är det inte helt sjukt hur mycket som kan förändras på tre år? Tre är ingenting, samtidigt som det kan kännas som en evighet.
Och på tal om evighet.. 35 månader idag som sagt!