Feel the fear in my enemy's eyes.
SKÅL på Lina!
My friday började med att älsk och jag vaknade till liv någon gång runt tolv. Vi avnjöt frukosten framför TV:n, där vi slösade bort ett par timmar mysandes och pratandes. Efter en dusch och uppfräschning åkte vi in till Flygis för att handla käk och diverse prylar. Stressade hem och möttes av Tobbe och Lina, som vi bjudit över på grillkväll. Vi satte igång med matlagningen och sedan avnjöt vi en utsökt middag ute på altanen. Efter några glas vin och lite umgänge kom även Segel och gjorde oss sällskap och sedan slängde jag mig in i köket för att sätta igång med efterrätten. Det blev en marängtårta med jordgubbar och jag blev fett nöjd. Det blev de andra också, especially Tobbbe, som även kungjorde att jag närsomhelst kunde få baka en marängtårta till honom. Hell yäss, vad jag är bäst på att baka. Sometimes i alla fall.
Vi spenderade kvällen ute på altanen, där vi lyssnade på musik (Lina var kvällens DJ och hon pressade Disney-låtar, haha), krökade, rökte vattenpipa och pratade och myste. Olyckligtvis åkte jag på världens jävla migrän, som alltid när jag dricker alkohol. Linus och jag misstänker att alkoholen är en utlösningsfaktor för min migrän och det vore ju förjävla roligt om det vore så(..). Fyfan. Så jag var alltså inte så overdrivet pigg och låg och halvsov i solstolen en stor del av kvällen (förlåt!), men det var mysigt i alla fall. Tobbe och Lina blev rätt rejält förfriskade och Linus och Segel var allmänt söta och glada. Framåt halv fyra-tiden var det dags för lantisarna att bege sig hemåt och Tobbe och Lina skulle cykla(!). Här måste då tilläggas att avstånden ute på landet inte är nådiga och att det tog dem ungefär en timme att cykla hem till oss, i nyktert tillstånd. Jag kan säga som så, att jag aldrig någonsin, skulle orka cykla den jäkla biten hem till Lina. Fytusan. Men de var tappra och cyklade hem i onyktert tillstånd mitt i natten. En eloge till dem. Det hade tydligen gått vingligt till på hemfärden och de hade varit nere i dikena ett par gånger. Haha.
Linus och jag röjde upp lite och sedan gick vi och lade oss. Jag har aldrig mått så dåligt som jag gjorde den natten. Herregud. Jag trodde, på fullaste jävla allvar, att jag skulle dö. Aldrig under de sex åren då jag lidit av konstant huvudvärk, migrän och spänningshuvudvärk, haft så ont i huvudet som jag hade då. Jag låg och vred mig och grinade och var benägen att ta mitt liv, bara för att slippa smärtan. Jag hoppas innerligt att jag aldrig någonsin behöver uppleva något liknande igen. Älsk mådde inte heller bra, utav någon okänd anledning och var uppe och spydde ett par gånger. Det ska tilläggas att han typ druckit fem öl, och definitivt tål mer än så. Fett konstigt var det i alla fall. Jag tror inte vi somnade ordentligt förrän vid åtta på morgonen, då rejält trötta och dåliga. Vi vaknade till ett par gånger under morgonen och jag tryckte i min två superstarka migräntabletter för att råda bot på smärtan och efter lite sömn gav den med sig. Någorlunda iallafall. Efter ytterligare någon timmes sömn på morgonkvisten kunde lördagen ta sin början...
He's mine.
Detta är den finaste bilden som någonsin har tagits på älsk.
Den är så vacker och perfekt att jag nästan vill gråta.
Och älskling, du gör mig pirrig i magen och varm i hjärtat och lyckobubblig i hela kroppen.
För efter 585 dagar älskar jag dig bara mer och mer.
Äntligen har jag funnit dig.
Som jag har letat efter denna!
Den BÄSTA reklamen som någonsin har gjorts.
No boy can make me feel like you.
Jag älskar låten. Jag älskar henne.
Jag vill VARA henne. Hon är fan min idol.
It's all I ever needed.
Här följer en kort och ganska trist update av min fredag-tisdag, och jag ber om ursäkt för det. Men.. jag är i princip nyvaken och jag har ingen ork att sätta mig ner och ösa ut en massa detaljer i ett fem meter långt inlägg som ändå ingen kommer orka ta sig igenom. Sådan är jag.
Le midsommarafton: Dagen började med den tradionsenliga sillunchen hemma med familjen, som smakade fucking utsökt. Linus jobbade på förmiddagen (no shit? när jobbar han inte?), så inte förrän vid halv tre-tiden var han hemma. Efter en liten uppfräschning åkte vi sedan bort till mormor för att käka ännu mer. Smörgåstårta stod på menyn och vi åt oss spyfärdiga. Fyfaan, vad gott det var. En efterrätt, lite slapp i soffan, tusen försök att få tag på Linda och mysumgänge med mormor senare, hade klockan hunnit bli fyra och vi åkte hemåt för att hämta det sista av våra saker. Kvart i fem kunde vi äntligen hämta upp Linda och fortsätta ut mot landet. Väl hemma började vi fixa oss partysnygga och någon timme senare anlände vi till Lina. Jag har inte mycket att säga om kvällen, men den innehöll både det ena och det andra. Alkohol, fem-kamp (som Linus och jag tog hem segern i! hah!), mysigt umgänge, serious talk, ilska, glädje och självklart badbaljan. Det blev en lång natt och vi kom inte hem förrän vid halv fem på morgonen.
Saturday: Linus och jag vaknade av att Linda bankade på dörren och ansåg att vi skulle gå upp vid ett-snåret. Vi segade i soffan, käkade toast till frukost, Linda och jag tog en rökpromenad på grusvägarna och pratade om livet, kollade på SATC och somnade i soffan, alla tre, sida vid sida. Vid halv åtta stressade vi hem till Lina för att hämta vår bil och sedan vidare upp till bussen. Vi kramade Linda hejdå och när vi kom hem käkades det middag.
Vi spenderade kvällen mysandes i soffan. Precis lika mysigt som vanligt.
Sunday: Jag har absolut inget minne av hur vi spenderade dagen, men jag tror (och antar) att vi låg i soffan och plöjde SATC-avsnitt. Har dock ett minne av att vi tog en myspromenad på kvällen. Mys!
Monday: Vi startade dagen med att vinka farväl till familjen som drog på semester och lämnade huset till oss. Linus och jag är alltså ensamma hemma hela veckan. Helt underbart. Nästa gång vi vaknade var klockan mycket och vi masade oss ner för att käka frukost. Den avnjöts nere i soffan framför TV:n innan jag hoppade in i duschen. Framåt fem-tiden anlände vi till Norrtälje, där vi spenderade någon timme nere på stan. Jag köpte hårborttagningsvax, så jag blev nöjd. Innan vi åkte hem shoppade vi loss för femhundra spänn inne på Flygfyren också. När vi kom hem lagade och käkade vi middag. Jag blev så mätt att jag inte kunde gå. Fyfaan. Vi myste i soffan ett tag och därefter beslutade vi oss för att röka vattenpipa. År och dagar sedan sist! Det var förbannat mysigt och vi pratade om sommaren, om framtiden och minnen och det gjorde mig lycklig. En timme och ett par förfrusna tår senare kröp vi ner i soffan med en varsin skål glass och plöjde SATC. Fucking underbart!
Yesterday: Vi startade dagen med en frukost nere i soffan och det ägde. Sedan följde ett par stressiga timmar innan vi till slut kom iväg. Vi kutade runt inne på Flygfyren ett tag innan vi kunde åka hem till Linus' farmor och farfar. Hans farmor fyllde nämligen åttionio (89!) år och det skulle firas. Vi åt middag och tårta och det var mysigt. De är så söta.
Inte förrän vid halv åtta kom vi hem och vi checkade läget med kaninerna och katterna. Vi är ju plastföräldrar åt allihopa nu när när de andra är borta. Klockan åtta slog vi oss ner i soffan med lite att äta och kollade på sommarens första avsnitt av Allsång på Skansen. SÅ MYS! Det är ett rent jävla sommartecken och jag älskar det.
I måndags natt bestämde älsk och jag oss för att ha en nostalgikväll, så efter programmets slut, riggade vi återigen upp pipan. Vi satt ute i kvällskylan och rökte och lyssnade på nostalgimusik. Musik som vi lyssnade på för ett och ett halvt år sedan ungefär. Snacka om mys. Någon timme senare drev kylan in oss och vi började fixa i ordning lite saker inför vår nostalgikväll. Precis i början av vårt förhållande låg vi alltid och kollade på film i soffan på nedervåningen. Vi brukade käka chips och glo på brända och dåliga filmer. Detta bestämde vi oss för att återskapa. Vi flyttade soffan så att den stod precis som den gjorde då och sedan dukade vi upp med chips (som vi inte ätit på typ flera månader!) och ost och kex. därefter snaskade vi och kollade på filmen Eurotrip (som vi självklart sett förut), men jag somnade innan den hann sluta. Precis som förut. Jag vaknade någon timme senare och älsk och jag myste järnet. Vi låg och pratade hela natten nere i soffan. Om minnen, vänner, landet, drömmar, problem, kärlek, framtiden och det gjorde mig så gott. Han får mig alltid att må bättre och se ljusare på saker och ting. Vi kom fram till en del saker också, så det kändes hur bra som helst.
Inte förrän vid fem gick vi oss lade oss och då hade solen hunnit gå upp för längesedan.
Le midsommarafton: Dagen började med den tradionsenliga sillunchen hemma med familjen, som smakade fucking utsökt. Linus jobbade på förmiddagen (no shit? när jobbar han inte?), så inte förrän vid halv tre-tiden var han hemma. Efter en liten uppfräschning åkte vi sedan bort till mormor för att käka ännu mer. Smörgåstårta stod på menyn och vi åt oss spyfärdiga. Fyfaan, vad gott det var. En efterrätt, lite slapp i soffan, tusen försök att få tag på Linda och mysumgänge med mormor senare, hade klockan hunnit bli fyra och vi åkte hemåt för att hämta det sista av våra saker. Kvart i fem kunde vi äntligen hämta upp Linda och fortsätta ut mot landet. Väl hemma började vi fixa oss partysnygga och någon timme senare anlände vi till Lina. Jag har inte mycket att säga om kvällen, men den innehöll både det ena och det andra. Alkohol, fem-kamp (som Linus och jag tog hem segern i! hah!), mysigt umgänge, serious talk, ilska, glädje och självklart badbaljan. Det blev en lång natt och vi kom inte hem förrän vid halv fem på morgonen.
Saturday: Linus och jag vaknade av att Linda bankade på dörren och ansåg att vi skulle gå upp vid ett-snåret. Vi segade i soffan, käkade toast till frukost, Linda och jag tog en rökpromenad på grusvägarna och pratade om livet, kollade på SATC och somnade i soffan, alla tre, sida vid sida. Vid halv åtta stressade vi hem till Lina för att hämta vår bil och sedan vidare upp till bussen. Vi kramade Linda hejdå och när vi kom hem käkades det middag.
Vi spenderade kvällen mysandes i soffan. Precis lika mysigt som vanligt.
Sunday: Jag har absolut inget minne av hur vi spenderade dagen, men jag tror (och antar) att vi låg i soffan och plöjde SATC-avsnitt. Har dock ett minne av att vi tog en myspromenad på kvällen. Mys!
Monday: Vi startade dagen med att vinka farväl till familjen som drog på semester och lämnade huset till oss. Linus och jag är alltså ensamma hemma hela veckan. Helt underbart. Nästa gång vi vaknade var klockan mycket och vi masade oss ner för att käka frukost. Den avnjöts nere i soffan framför TV:n innan jag hoppade in i duschen. Framåt fem-tiden anlände vi till Norrtälje, där vi spenderade någon timme nere på stan. Jag köpte hårborttagningsvax, så jag blev nöjd. Innan vi åkte hem shoppade vi loss för femhundra spänn inne på Flygfyren också. När vi kom hem lagade och käkade vi middag. Jag blev så mätt att jag inte kunde gå. Fyfaan. Vi myste i soffan ett tag och därefter beslutade vi oss för att röka vattenpipa. År och dagar sedan sist! Det var förbannat mysigt och vi pratade om sommaren, om framtiden och minnen och det gjorde mig lycklig. En timme och ett par förfrusna tår senare kröp vi ner i soffan med en varsin skål glass och plöjde SATC. Fucking underbart!
Yesterday: Vi startade dagen med en frukost nere i soffan och det ägde. Sedan följde ett par stressiga timmar innan vi till slut kom iväg. Vi kutade runt inne på Flygfyren ett tag innan vi kunde åka hem till Linus' farmor och farfar. Hans farmor fyllde nämligen åttionio (89!) år och det skulle firas. Vi åt middag och tårta och det var mysigt. De är så söta.
Inte förrän vid halv åtta kom vi hem och vi checkade läget med kaninerna och katterna. Vi är ju plastföräldrar åt allihopa nu när när de andra är borta. Klockan åtta slog vi oss ner i soffan med lite att äta och kollade på sommarens första avsnitt av Allsång på Skansen. SÅ MYS! Det är ett rent jävla sommartecken och jag älskar det.
I måndags natt bestämde älsk och jag oss för att ha en nostalgikväll, så efter programmets slut, riggade vi återigen upp pipan. Vi satt ute i kvällskylan och rökte och lyssnade på nostalgimusik. Musik som vi lyssnade på för ett och ett halvt år sedan ungefär. Snacka om mys. Någon timme senare drev kylan in oss och vi började fixa i ordning lite saker inför vår nostalgikväll. Precis i början av vårt förhållande låg vi alltid och kollade på film i soffan på nedervåningen. Vi brukade käka chips och glo på brända och dåliga filmer. Detta bestämde vi oss för att återskapa. Vi flyttade soffan så att den stod precis som den gjorde då och sedan dukade vi upp med chips (som vi inte ätit på typ flera månader!) och ost och kex. därefter snaskade vi och kollade på filmen Eurotrip (som vi självklart sett förut), men jag somnade innan den hann sluta. Precis som förut. Jag vaknade någon timme senare och älsk och jag myste järnet. Vi låg och pratade hela natten nere i soffan. Om minnen, vänner, landet, drömmar, problem, kärlek, framtiden och det gjorde mig så gott. Han får mig alltid att må bättre och se ljusare på saker och ting. Vi kom fram till en del saker också, så det kändes hur bra som helst.
Inte förrän vid fem gick vi oss lade oss och då hade solen hunnit gå upp för längesedan.
You can never be enough for me.
Efter ytterligare en hel förmiddag spenderad hemma framför laptopen och SATC hoppade jag in i duschen och fräschade till mig lite. Sedan traskade jag upp till Vällingby för att ta tag i några ärenden. Väl där sprang jag in i Jojjo, som gjorde mig sällskap. Jag köpte båda klänningarna inne på Gina och lite smink inne på H&M, innan vi slog oss ner på Donken, för att käka och ta igenom lite förlorad tid. Jag förhörde henne om den senaste och nuvarande mannen i hennes liv och det var mysigt. Efter någon spenderad timme inne på Donken skiljdes vi åt och jag stressade hem. De senaste två timmarna har mamma och jag ägnat oss åt att färga och fräscha till mitt barr. Väntar nu otåligt på resultatet. Hoppashoppas jag kan bli nöjd för en gångs skull.
Right now sitter jag i sängen och ska snart hoppa in i duschen. Jag hostar och nyser och huvudet dunkar. Oh, vad roligt. Linus borde vara hemma inom en timme och det ska bli underbart att krypa ner i sängen och bara mysa. Som jag har längtat. Imorgon är det midsommarafton och planerna är fortfarande inte helt spikade. Allt beror i och för sig på hur jag mår, så det är väl bara att vänta och se.
Älsk, myself och Carro. Oh, vad heta vi är.
Right now sitter jag i sängen och ska snart hoppa in i duschen. Jag hostar och nyser och huvudet dunkar. Oh, vad roligt. Linus borde vara hemma inom en timme och det ska bli underbart att krypa ner i sängen och bara mysa. Som jag har längtat. Imorgon är det midsommarafton och planerna är fortfarande inte helt spikade. Allt beror i och för sig på hur jag mår, så det är väl bara att vänta och se.
Älsk, myself och Carro. Oh, vad heta vi är.
Life as it could be.
Spanade precis in my beloved Linda's blogg och fick nostalgirysningar. För några minuter befann jag mig på högstadiet igen, sittandes och filosoferandes om livet tillsammans med mina tre dåvarande bästa vänner. För en kort sekund hade jag alla möjligheter framför mig igen, alla drömmar och föreställningar om framtiden. Jag kunde känna den där ovissheten och förtjusningen över att livet kunde bli hur som helst. Och jag saknar.
Sommaren 2006: Myself och Linda.
Du är så MIN!
Du är så MIN!
If you could tell me something worth fighting for.
Good morning diary. Jag vaknade för lite drygt en timme sedan, då Linus gick upp. Är fruktansvärt trött trots att jag fått sju timmars sömn i natt, vilket inte hänt på evigheter. Älsk stressade precis iväg till jobbet och jag är ledig idag igen. Förkylningen sitter fortfarande i och migränen likaså. Det här börjar bli jäkligt påfrestande. Huvud-nack-ryggvärken är värst och till och från "låser sig" hela vänstersidan av kroppen. Smärta från huvudet, ner till fingrarna och ner till fötterna. Helt fruktansvärt. Under dagen skall jag därför vila-vila-vila och försöka bli bättre. Tänkte även färga håret och fixa naglarna om jag orkar.
Yesterday i korthet: Efter en förmiddag liggandes i sängen framför Sex And The City somnade jag runt halv tre. Vaknade en timme senare och insåg att jag en timme senare skulle vara färdig och befinna mig i Vällingby för att möta Carro. Stressade som tusan och hann (nästan) i tid. Vi gick en sväng bland butikerna och jag hängde undan två klänningar inne på Gina. Sedan köpte vi lite snask och slog oss ner på en uteservering, där spenderade nästan fyra timmar ätandes och pratandes. Säkert hälften av tiden pratade vi om lägenheten Carro troligtvis ska få. Vi planerade och gjorde upp planer. Vi kom fram till att det kommer bli assnyggt när vi väl sätter igång och fixar och putsar och städar och inreder. Så jäkla roligt. När lägenheten sedan är klar skall hon och jag ha mys & filmkvällar, laga middagar, baka och ha sleep-overs där. Myspys! Innan vi skiljdes åt tog vi en sväng inne på Lagerhaus och tittade ut en massa potentiella inredningsstuff. Eftermiddagen/kvällen var underbar.
Jag kom hem vid kvart över åtta och satte genast igång ett nytt SATC-avsnitt i väntan på att Linus skulle komma hem. När han kom slängde han sig över mig och överöste med pussar och "Fan, vad jag har saknat dig idag!". Han är helt underbar. Därefter käkade vi middag framför fotbollen, som inte helt otippat sög. Linus somnade inte lång tid efter matchens slut, så då fördrev jag en stund sittandes och pratandes på MSN. Linda och jag hade en oerhört givande konversation. Efter att jag pussat liv i älsk satte vi på ett Vänner-avsnitt, men vi båda somnade nästan direkt.
Edit: Klockan är nu snart halv tolv och jag har ännu inte förmått mig att kliva ur sängen. Ryggen smärtar något för jävligt, halsen likaså, jag är hungrig som ett as, men har ingen aptit, det är ensamt och tyst här hemma, jag saknar Linus, jag längtar tills nästa vecka, jag vill sola och bygga på brännan, jag bävar inför jobbet och jag är på pisshumör.
Nu: Plöja SATC tills jag storknar. Det är det enda som gör att jag överlever just nu.
Yesterday i korthet: Efter en förmiddag liggandes i sängen framför Sex And The City somnade jag runt halv tre. Vaknade en timme senare och insåg att jag en timme senare skulle vara färdig och befinna mig i Vällingby för att möta Carro. Stressade som tusan och hann (nästan) i tid. Vi gick en sväng bland butikerna och jag hängde undan två klänningar inne på Gina. Sedan köpte vi lite snask och slog oss ner på en uteservering, där spenderade nästan fyra timmar ätandes och pratandes. Säkert hälften av tiden pratade vi om lägenheten Carro troligtvis ska få. Vi planerade och gjorde upp planer. Vi kom fram till att det kommer bli assnyggt när vi väl sätter igång och fixar och putsar och städar och inreder. Så jäkla roligt. När lägenheten sedan är klar skall hon och jag ha mys & filmkvällar, laga middagar, baka och ha sleep-overs där. Myspys! Innan vi skiljdes åt tog vi en sväng inne på Lagerhaus och tittade ut en massa potentiella inredningsstuff. Eftermiddagen/kvällen var underbar.
Jag kom hem vid kvart över åtta och satte genast igång ett nytt SATC-avsnitt i väntan på att Linus skulle komma hem. När han kom slängde han sig över mig och överöste med pussar och "Fan, vad jag har saknat dig idag!". Han är helt underbar. Därefter käkade vi middag framför fotbollen, som inte helt otippat sög. Linus somnade inte lång tid efter matchens slut, så då fördrev jag en stund sittandes och pratandes på MSN. Linda och jag hade en oerhört givande konversation. Efter att jag pussat liv i älsk satte vi på ett Vänner-avsnitt, men vi båda somnade nästan direkt.
Edit: Klockan är nu snart halv tolv och jag har ännu inte förmått mig att kliva ur sängen. Ryggen smärtar något för jävligt, halsen likaså, jag är hungrig som ett as, men har ingen aptit, det är ensamt och tyst här hemma, jag saknar Linus, jag längtar tills nästa vecka, jag vill sola och bygga på brännan, jag bävar inför jobbet och jag är på pisshumör.
Nu: Plöja SATC tills jag storknar. Det är det enda som gör att jag överlever just nu.
Tell me your secrets and ask me your questions.
Älsk och svärmor Eva kom inte och hämtade mig förrän vid halv tio igår kväll. Jag mådde så dåligt att jag höll på att dö. Aldrig under mina 19 levnadsår har jag mått så illa som då. Var tionde sekund höll jag på att spy. Jag lyckades efter många om och men överleva hemresan till landet och efter lite mys i sängen, lade älsk och jag oss i soffan. Vi käkade lite yoghurt och efter ett Vänner-avsnitt somnade vi. Vid två-tiden vaknade vi och kände oss stressade. Linus skulle nämligen upp tidigt imorse. Lite mys senare somnade vi gott under täcket.
Låten är helt jävla underbar.
Right now ligger jag hemma och jag känner mig fortfarande krasslig och jag svettas och fryser om vart annat. Huvudet, nacken och ryggen värker konstant och jag känner att jag snart är benägen att ta mitt liv. Står inte ut med denna ihållande smärta längre. Inga värktabletter hjälper, sömn eller vila hjälper inte heller. Så vadfan skall jag ta mig till? Hjälp, någon? I'm up for anything as long as it helps. Really.
I eftermiddag skall jag trots min dåliga hälsa ta mig upp till Vällingby för att äta middag med Carro. Det ska bli jättemysigt. Om jag orkar tänkte jag släpa med henne runt för att hitta någon schnygg klänning också. Jag är i stort behov av en, trots att jag redan har upp emot 20-30 stycken. Heh.
Makes me happy: Idag firar älsk och jag vår nittonde månad tillsammans. Det är 578 dagar sedan vi hooked up.
49 939 200 sekunder sedan vi blev ett par. Det är nästan 50 miljoner sekunder. Gosh.
Tänk att det redan är 7 månader sedan vi firade vår ett års-dag eller att det är en månad sedan vår ett & ett halvt års-dag. Båda känns som om det var igår. Honestly.
En sak kan jag konstatera och det är att dessa 578 dagarna har varit de bästa dagarna i mitt liv. För jag har aldrig mått så bra som jag gör tillsammans med Linus.
And I would kill you in a heartbeat.
Igår kväll, efter många timmars väntan, kom älsk äntligen hem. Dock med bad news. I förra veckan gick vår bil sönder, inte föga förvånande(...), och det var planerat att den skulle vara lagad och körduglig igår. Det var den självklart inte. Detta innebar att vi inte på något smidigt sätt skulle kunna ta oss in till stan tidigt imorse, utan att vi var tvugna att stanna här hos mina föräldrar. Problemet är (och var) att vi har alla våra saker (kläder, hygienartiklar, mediciner etc..) hemma på landet. Efter att svärmor skjutsat oss att handla sent igår kväll sade vi hejdå och hon åkte hem. Vi å andra sidan trippade hem till mina föräldrar och värmde lite käk i micron, som vi sedan avnjöt i sängen. Vi hann även med ett Vänner-avsnitt innan vi var tvugna att krypa till sängs. Kvalitetstid med älsk hittills denna vecka: en timme. Känns ju förjävla bra...
Right now: Jag har mått piss hela dagen. Förkylningen vägrar ge med sig och migränen likaså. Tryckte i mig en stark tablett för att råda bot på migränen, vilket resulterade i mindre huvudvärk, men yrsel och illamående. Ett tag trodde jag att jag skulle svimma. Sjukt obehagligt. Morfinen tar ut sin rätt, så att säga.
Dagen har alltså spenderats i sängen framför Sex And The City. Idag har jag plöjt åtta avsnitt och fan vad bra det är.
Coming up: älsk's och min 19 månaders-dag (hej & hå!), midsommar (som antingen skall spenderas ute på landet eller här inne i stan. Vi får se vad vi beslutar oss för..), en efterlängtad ledig vecka tillsammans med Linus, LÖNING, jobb, Carro turning 21, tre veckors semester (Göteborg, roadtrip, landet, umgänge och alkohol), ännu mer jobb, HÖST, högskola & egen lägenhet med älsk.
JAG KAN KNAPPT VÄNTA.
Pojkvännen och myself: Är vi inte skönt balla?
Right now: Jag har mått piss hela dagen. Förkylningen vägrar ge med sig och migränen likaså. Tryckte i mig en stark tablett för att råda bot på migränen, vilket resulterade i mindre huvudvärk, men yrsel och illamående. Ett tag trodde jag att jag skulle svimma. Sjukt obehagligt. Morfinen tar ut sin rätt, så att säga.
Dagen har alltså spenderats i sängen framför Sex And The City. Idag har jag plöjt åtta avsnitt och fan vad bra det är.
Coming up: älsk's och min 19 månaders-dag (hej & hå!), midsommar (som antingen skall spenderas ute på landet eller här inne i stan. Vi får se vad vi beslutar oss för..), en efterlängtad ledig vecka tillsammans med Linus, LÖNING, jobb, Carro turning 21, tre veckors semester (Göteborg, roadtrip, landet, umgänge och alkohol), ännu mer jobb, HÖST, högskola & egen lägenhet med älsk.
JAG KAN KNAPPT VÄNTA.
Why didn't you see the real me?
Sedan sist har det inte hänt särskilt mycket. Jag har fortfarande spränghuvudvärk och är trött som ett AS. Näsan sticks och snorar och jag känner mig riktigt krasslig. Jag har fördrivit ett par timmar liggandes i sängen framför Sex And The City. Varför har jag inte börjat titta på det tidigare? Jag måste erkänna att jag missat något. Nu har jag i alla fall tagit mig igenom de första nio avsnitten på säsong ett. Och jag är så jävla fast. Kan typ inte sluta titta.
Min chef ringde för någon timme sedan, men jag har fortfarande inte fått klarhet i vad han egentligen ville. Han lät stressad och småpratade i någon minut. Jag hann inte ens fråga om han fått mitt än så länge obesvarade mail. Hoppas han ser det snart, för det handlar om ett jäkligt viktigt ärende.
Jag är oseriöst snasksugen och det ger mig ångest. Jag måste verkligen skärpa mig nu. Min kost och mitt leverne är inte längre hållbart. Det har det väl i princip aldrig varit, men ändå. Älsk pratade igår om att gå ut och springa varje kväll och det låter som en utmärkt idé. Problemet är väl bara att jag nästan VET att det aldrig kommer att bli av. Åtminstonde inte i den utsträckning det BORDE bli av. Men jag (och älsk) skall göra vårt bästa. Jag lovar dock ingen annan än mig själv.
Mitt mentala välmående går upp och ner. Detta har pågått en kortare tid och jag vet inte varför. Ena sekunden ser jag fram emot sommaren och är jättejättelycklig och känner mig SÅ tillfreds med allting, samtidigt som jag i nästa sekund kan komma på mig själv sitta och älta saker som hände för flera år sedan eller funderades på saker som hänt/inte hänt, ska hända eller inte borde hända. Jag plågar mig själv med tankar som jag vet att jag kan besegra, men jag gör det inte. Utan jag ältar och plågar och får mig själv att må dåligt. Why? Det vet jag inte och därför tänker jag härmed sluta. Såhär kan jag inte hålla på. Det är onödigt och det tar alldeles för mycket tid och energi. Så det så. Inga fler sura miner, inga dåliga tankar, utan endast positivitet. Ja, nu jävlar.
Champagnefrukosten: myself. Jag ser ut som ett jefla cp.
Snedvridna ben, skönt ful pose med mössan och ruffsigt hår. Ja jävlar.
Whatever, man kan ju inte alltid visa upp sin bästa sida.
Min chef ringde för någon timme sedan, men jag har fortfarande inte fått klarhet i vad han egentligen ville. Han lät stressad och småpratade i någon minut. Jag hann inte ens fråga om han fått mitt än så länge obesvarade mail. Hoppas han ser det snart, för det handlar om ett jäkligt viktigt ärende.
Jag är oseriöst snasksugen och det ger mig ångest. Jag måste verkligen skärpa mig nu. Min kost och mitt leverne är inte längre hållbart. Det har det väl i princip aldrig varit, men ändå. Älsk pratade igår om att gå ut och springa varje kväll och det låter som en utmärkt idé. Problemet är väl bara att jag nästan VET att det aldrig kommer att bli av. Åtminstonde inte i den utsträckning det BORDE bli av. Men jag (och älsk) skall göra vårt bästa. Jag lovar dock ingen annan än mig själv.
Mitt mentala välmående går upp och ner. Detta har pågått en kortare tid och jag vet inte varför. Ena sekunden ser jag fram emot sommaren och är jättejättelycklig och känner mig SÅ tillfreds med allting, samtidigt som jag i nästa sekund kan komma på mig själv sitta och älta saker som hände för flera år sedan eller funderades på saker som hänt/inte hänt, ska hända eller inte borde hända. Jag plågar mig själv med tankar som jag vet att jag kan besegra, men jag gör det inte. Utan jag ältar och plågar och får mig själv att må dåligt. Why? Det vet jag inte och därför tänker jag härmed sluta. Såhär kan jag inte hålla på. Det är onödigt och det tar alldeles för mycket tid och energi. Så det så. Inga fler sura miner, inga dåliga tankar, utan endast positivitet. Ja, nu jävlar.
Champagnefrukosten: myself. Jag ser ut som ett jefla cp.
Snedvridna ben, skönt ful pose med mössan och ruffsigt hår. Ja jävlar.
Whatever, man kan ju inte alltid visa upp sin bästa sida.
Don't you ever leave me.
Yesterday firade vi vår student ytterligare en gång, då det var dags för mottagning ute på landet. Det var trevligt och mysigt med god mat och massa presenter. Flera timmar senare, då alla gäster åkt hem, myste älsk och jag i sängen. Vår första gemensamma lediga dag på flera veckors tid. Det var underbart. Resten av kvällen låg vi nerbäddade i soffan, sida vid sida. Det är det bästa som finns.
RIght now: sitter som vanligt hemma hos mina föräldrar. Jag är fortfarande förkyld och mitt huvud värker. Är så trött att jag skulle kunna somna ståendes. Sitter och käkar lite chips, kände att jag var värd det. När nedladdningarna av fler Sex And The City-avsnitt är färdiga skall jag krypa ner i sängen och plöja igenom minst ett tiotal. Fyfaan, vad nice. Jag har nog blivit lite lätt beroende. Underbart tidsfördriv. Linus jobbar sent ikväll (och hela veckan, jippie!) så vad jag skall hitta på idag är fortfarande en gåta.
Imorgon eller på onsdag hoppas jag på en date med Carro. Under veckan vill jag även hinna med att träffa Linda, som det var evigheter sedan jag umgicks med. Ordentligt.
En parentes: Insåg precis att Linus och jag har varit tillsammans i 576 dagar idag. Det är verkligen hur länge som helst. Shit. Och snart är det en månad sedan vi tog steget in i vårat riktiga och eviga liv tillsammans. Det gör mig lycklig och pirrig i magen. Ibland när jag sitter och funderar och tänker på Linus och mitt förhållande förundras jag över hur långt vi har kommit sedan vi blev ett par. Hur mycket vi har vuxit som personer och hur mycket vi har mognat. Vi har växt ihop och vi fungerar i ett perfekt samspel på alla plan. Men det som förundrar mig mest är hur Linus hela tiden lyckas komma mig närmare. Varje kväll då vi lagt oss under täcket för att sova, känner jag hur vår kärlek blivit starkare, mer intensiv och mer odödlig. Varje kväll. Det låter säkerligen konstigt eller överdrivet, men det är verkligen så. Och jag älskar det. För det gör mig bara mer och mer säker på att det är meningen att det skall vara vi två. Och att det verkligen kommer att vara vi två i resten av våra liv. Det är så det känns. Och jag vet att Linus känner precis likadant.
Du är den finaste jag någonsin träffat, älskling. Och jag älskar dig mer än någonting annat.
Älsk och myself. Tagna för ett par veckor sedan då vi hade en mysig kvällspicknick.
RIght now: sitter som vanligt hemma hos mina föräldrar. Jag är fortfarande förkyld och mitt huvud värker. Är så trött att jag skulle kunna somna ståendes. Sitter och käkar lite chips, kände att jag var värd det. När nedladdningarna av fler Sex And The City-avsnitt är färdiga skall jag krypa ner i sängen och plöja igenom minst ett tiotal. Fyfaan, vad nice. Jag har nog blivit lite lätt beroende. Underbart tidsfördriv. Linus jobbar sent ikväll (och hela veckan, jippie!) så vad jag skall hitta på idag är fortfarande en gåta.
Imorgon eller på onsdag hoppas jag på en date med Carro. Under veckan vill jag även hinna med att träffa Linda, som det var evigheter sedan jag umgicks med. Ordentligt.
En parentes: Insåg precis att Linus och jag har varit tillsammans i 576 dagar idag. Det är verkligen hur länge som helst. Shit. Och snart är det en månad sedan vi tog steget in i vårat riktiga och eviga liv tillsammans. Det gör mig lycklig och pirrig i magen. Ibland när jag sitter och funderar och tänker på Linus och mitt förhållande förundras jag över hur långt vi har kommit sedan vi blev ett par. Hur mycket vi har vuxit som personer och hur mycket vi har mognat. Vi har växt ihop och vi fungerar i ett perfekt samspel på alla plan. Men det som förundrar mig mest är hur Linus hela tiden lyckas komma mig närmare. Varje kväll då vi lagt oss under täcket för att sova, känner jag hur vår kärlek blivit starkare, mer intensiv och mer odödlig. Varje kväll. Det låter säkerligen konstigt eller överdrivet, men det är verkligen så. Och jag älskar det. För det gör mig bara mer och mer säker på att det är meningen att det skall vara vi två. Och att det verkligen kommer att vara vi två i resten av våra liv. Det är så det känns. Och jag vet att Linus känner precis likadant.
Du är den finaste jag någonsin träffat, älskling. Och jag älskar dig mer än någonting annat.
Älsk och myself. Tagna för ett par veckor sedan då vi hade en mysig kvällspicknick.
All that time she was silent still.
Yesterday, min 19 års-dag, blev mysig. Vid halv två-två åkte jag in till Fridhemsplan där jag mötte Carro. Efter ett misslyckat raggningsförsök (?) och ett besök inne på SL-centret promenerade vi bort till S:t Eriksplan. Vi slog oss ner på stammisfiket Bönor & Bakat, där vi pratade bort närmare tre timmar. Hon bjöd mig på fika och talade om att min födelsedagspresent skulle komma vid ett senare tillfälle, då hon inte hade haft med sig den ut till pojkvännen Kalle. Jag är jäkligt nyfiken. Fikan var helt förbaskat underbar. Som alltid. Finns ingen jag bättre trivs med än med Carro. Min älskade älskade Carro. Vid fem-tiden hoppade vi på tuben hem och i Vällingby skiljdes vi åt. Jag hann knappt hem innan älsk kom och hämtade upp mig, då vi skulle iväg och uträtta ett ärende. Framåt sju-tiden kom vi iväg ut till landet. Vi käkade middag och sedan överröste älsk mig med presenter. Jag fick ett par örhängen, ett presentkort på en heldag på Grönan med älsk, ett sött kort och ett par fluffiga handbojor. Haha. Jag älskar min karl.
Resten av kvällen myste vi framför TV:n. Ett helt perfekt avslut på en mysig födelsedag.
Right now: Ligger hemma hos mina föräldrar. Linus och jag åkte in till stan vid elva, då han som fucking alltid jobbar. Jag är förkyld som ett cp, och är på allmänt pisshumör. Linus slutar om fyra timmar och fram tills dess borde jag: organisera bland alla studentkort - nallar - presenter, fylla i skattepapper, duscha och kolla upp lite saker inför älsk's och min planerade roadtrip i sommar. Jag känner dock att ingenting av detta kommer att bli gjort. Heh. I så fall tar jag tag i det vid ett senare tillfälle.
Nu tänkte jag plöja igenom ett par Sex and The City-avsnitt. Jag känner att jag är värd det.
Resten av kvällen myste vi framför TV:n. Ett helt perfekt avslut på en mysig födelsedag.
Right now: Ligger hemma hos mina föräldrar. Linus och jag åkte in till stan vid elva, då han som fucking alltid jobbar. Jag är förkyld som ett cp, och är på allmänt pisshumör. Linus slutar om fyra timmar och fram tills dess borde jag: organisera bland alla studentkort - nallar - presenter, fylla i skattepapper, duscha och kolla upp lite saker inför älsk's och min planerade roadtrip i sommar. Jag känner dock att ingenting av detta kommer att bli gjort. Heh. I så fall tar jag tag i det vid ett senare tillfälle.
Nu tänkte jag plöja igenom ett par Sex and The City-avsnitt. Jag känner att jag är värd det.
If you love me, won't you let me know?
Guess what? Jag fyller nitton bast idag. Hej & hå. Har jag redan varit arton i ett helt jäkla år? Det är helt sanslöst. Det KAN nästan inte vara sant. Jag får lite ångest när jag tänker på att ett helt år har gått sedan jag finally blev arton. Minns hur jäkla mycket jag längtade och hur konstigt och pirrigt och overkligt det kändes att bli fucking myndig. Bah. Det känns som om det var igår.
I år känns det knappt som om jag fyller år, jag har liksom inte tänkt på det. Det har varit så himla mycket med studenten som ägde rum för bara några dagar sedan, att jag nästan knuffat undan min födelsedag. Jag har alltså inte hunnit reflektera över den eller planerat eller funderat över dess innehåll heller för den delen. Nitton är dessutom typ den mest meningslösa åldern någonsin, så det känns som om det kvittar egentligen.
Jag hade planer på att gå ut ikväll, men jag känner mig fett otaggad. Är verkligen inte på humör. Fett synd. Istället pratade älsk och jag om att gå ut och käka middag ikväll eller något annat mysigt. Vi får se vad som händer. Under dagen hoppas jag i alla fall på en lunch/fika med bästaste Carro. Om hon bara kunde masa sig hemåt från landet i tid.
Favoritlåten just nu. Den är helt underbar. Fy tusan vad bra den är.
Coldplay är my forever favourite band.
"If you love me, won't you let me know?" - gåshud varje gång.
I år känns det knappt som om jag fyller år, jag har liksom inte tänkt på det. Det har varit så himla mycket med studenten som ägde rum för bara några dagar sedan, att jag nästan knuffat undan min födelsedag. Jag har alltså inte hunnit reflektera över den eller planerat eller funderat över dess innehåll heller för den delen. Nitton är dessutom typ den mest meningslösa åldern någonsin, så det känns som om det kvittar egentligen.
Jag hade planer på att gå ut ikväll, men jag känner mig fett otaggad. Är verkligen inte på humör. Fett synd. Istället pratade älsk och jag om att gå ut och käka middag ikväll eller något annat mysigt. Vi får se vad som händer. Under dagen hoppas jag i alla fall på en lunch/fika med bästaste Carro. Om hon bara kunde masa sig hemåt från landet i tid.
Favoritlåten just nu. Den är helt underbar. Fy tusan vad bra den är.
Coldplay är my forever favourite band.
"If you love me, won't you let me know?" - gåshud varje gång.
STUDENTEN 10/6 -2008.
Jag finner bara ett ord: HERREGUD! I förrgår tog jag STUDENTEN, och hur jäkla sjukt är inte det? Dagen jag har väntat på i 13(!) år är nu därmed över. Och jag hann knappt med. Dagen var förbannat underbar: champagnefrukosten var vansinnigt mysig och rolig och vi drack och skrattade och det skålades och hölls tal och det skrevs i mössorna och vi tog massor med foton; fotograferingen bjöd på massor av skratt, fotografen skällde ut oss och Leyla och jag kirrade hetaste posen, sittandes längst fram i mitten; samlingen i klassrummet var mysrolig och lite sentimental och det var betygsutdelning och avsked från mentor Hans; samlingen i aulan var galen och helt jäkla underbar, Carro och jag var nära tårarna och det sjöngs och skreks och dansades och stods på bänkarna; UTSPRINGET var det bästabästabästa jag varit med om: pirret och nervositeten och längtan minutrarna innan var vansinnigt, vi skrattade och skrek och sprang och hoppade och Carro och jag höll varandra hårt i händerna och vi var så lyckliga att vi inte visste vart vi skulle ta vägen. Och sedan var det puss & kramkalas med alla nära och kära och det hängdes nallar och blommor och champagne runt halsen och det togs foton och jag var så oförskämt jävla lycklig; FLAKÅKNINGEN var något av det roligaste jag varit med om och vi skrek och sjöng och tjoade och hoppade och sprutade champagne och öl på varandra och jag ville aldrig att det skulle ta slut; mottagningen med alla nära och kära och firandet och hela dagen i sig var det bästa någonsin. Herregud, säger jag bara. JAG VILL TA STUDENTEN IGEN!
För att jag är så jävla bra: På studentlunchen dagen innan, dvs i måndags, vann jag, med mitt bidrag, skolans poesitävling. Vi i vår klass var tvugna att delta och jag slängde ihop en dikt på en kvart - och vann. Hur jävla bra är inte jag?
Men det bästa av allt är att jag fick ett stipendium för goda betyg på studenten. De trettio elever med högst betyg fick ett stipendium. Observera att vi var lite över 200 elever som gick ut. Jag blev tusen spänn, en ära och en bok rikare tack vare mina höga betyg. Hell fucking yäss! Jag är så snuskigt jäkla nöjd över mig själv. För jag är så förjävla bäst.
Min studentdag i bilder, scrolla ner och avundas.
Dagen började med den traditionsenliga champagnefrukosten..
Leyla & Avin var söta och glada.
Jag körde på den vanliga posen. (Titta mina snygga örhängen!)
Carro och jag skålar för STUDENTEN!
Myself och Carro var jävligt snygga dagen till ära.
Leyla och jag likaså.
Carro & Leyla, sjukt söta.
WOAH! Fyfan vad jag är bra!
Sötaste och skönaste bilden på Leyla. Typ någonsin.
Max höll tal.
Skriveri i mössorna.
Niclas och Max bjöd på en stekig pose.
Grabbarna.
Vad gör dem?! Söta är dem hursomhelst.
Fett snygga. And we know it.
Sötaste Carro och myself.
Stekiga Carro.
Helt bäst.
Efter fotograferingen, avskedet i klassrummet och samligen o aulan var det äntligen dags för UTSPRINGET, lyckligaste stunden någonsin..
Sjävla UTSPRINGET. Ren jävla lycka.
Älsk springer ut.
Moster, svärmor och farmor hänger saker kring min hals. Helt sjukt.
Min älskling fick också massa saker.
Myself och älsk tillsammans med mina söta skylt.
Förbannat jävla lyckliga!
Är jag inte lite lik mig själv på skylten?
Lycko fucking psykos.
För jag har tagit studenten..
Älskade Jojjo och myself.
Myself och bästaste Carro.
BÄSTA bilden någonsin. Fyfan, vad vi är bra, älskling.
En av de bästa bilderna på oss. Älska!
Så många oslagbara känslor.
Lyckalyckalyckalyckalycka.
Tungan slinker alltid ut. Heh.
Paparazzibilder.
FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN, FYFAN VAD JAG ÄR BRA!!!
Storebror, jag med min skylt och mamma. Bäst.
Storebror, myself och skylten, mamma, mormor, farmor och pappa.
Jag var fett snygg efter flakåkningen. Det ägde hur som helst.
Sammanfattningsvis: Min studentdag var nog den lyckligaste dagen hittills i mitt liv. En miljard känslor på en och samma gång och jag skulle göra vad som helst för att få uppleva UTSPRINGET en gång till. Det var en sådan mäktig jävla känsla. En känsla av lättnad, frihet och glädje. Samtidigt som jag kände mig både vemodig och lite ledsen över att jag aldrig mer kommer gå i Bromma Gymnasium. Ångesten slog mig nästan direkt. Att dagen jag väntat på i 13 jäkla år snart var över (och är nu över) och att jag aldrig, aldrig någonsin, kommer att få uppleva något liknande igen. Detta är bara EN GÅNG I LIVET och jag hatar det.
(Fler bilder kommer eventuellt..)
För att jag är så jävla bra: På studentlunchen dagen innan, dvs i måndags, vann jag, med mitt bidrag, skolans poesitävling. Vi i vår klass var tvugna att delta och jag slängde ihop en dikt på en kvart - och vann. Hur jävla bra är inte jag?
Men det bästa av allt är att jag fick ett stipendium för goda betyg på studenten. De trettio elever med högst betyg fick ett stipendium. Observera att vi var lite över 200 elever som gick ut. Jag blev tusen spänn, en ära och en bok rikare tack vare mina höga betyg. Hell fucking yäss! Jag är så snuskigt jäkla nöjd över mig själv. För jag är så förjävla bäst.
Min studentdag i bilder, scrolla ner och avundas.
Dagen började med den traditionsenliga champagnefrukosten..
Leyla & Avin var söta och glada.
Jag körde på den vanliga posen. (Titta mina snygga örhängen!)
Carro och jag skålar för STUDENTEN!
Myself och Carro var jävligt snygga dagen till ära.
Leyla och jag likaså.
Carro & Leyla, sjukt söta.
WOAH! Fyfan vad jag är bra!
Sötaste och skönaste bilden på Leyla. Typ någonsin.
Max höll tal.
Skriveri i mössorna.
Niclas och Max bjöd på en stekig pose.
Grabbarna.
Vad gör dem?! Söta är dem hursomhelst.
Fett snygga. And we know it.
Sötaste Carro och myself.
Stekiga Carro.
Helt bäst.
Efter fotograferingen, avskedet i klassrummet och samligen o aulan var det äntligen dags för UTSPRINGET, lyckligaste stunden någonsin..
Sjävla UTSPRINGET. Ren jävla lycka.
Älsk springer ut.
Moster, svärmor och farmor hänger saker kring min hals. Helt sjukt.
Min älskling fick också massa saker.
Myself och älsk tillsammans med mina söta skylt.
Förbannat jävla lyckliga!
Är jag inte lite lik mig själv på skylten?
Lycko fucking psykos.
För jag har tagit studenten..
Älskade Jojjo och myself.
Myself och bästaste Carro.
BÄSTA bilden någonsin. Fyfan, vad vi är bra, älskling.
En av de bästa bilderna på oss. Älska!
Så många oslagbara känslor.
Lyckalyckalyckalyckalycka.
Tungan slinker alltid ut. Heh.
Paparazzibilder.
FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN, FYFAN VAD JAG ÄR BRA!!!
Storebror, jag med min skylt och mamma. Bäst.
Storebror, myself och skylten, mamma, mormor, farmor och pappa.
Jag var fett snygg efter flakåkningen. Det ägde hur som helst.
Sammanfattningsvis: Min studentdag var nog den lyckligaste dagen hittills i mitt liv. En miljard känslor på en och samma gång och jag skulle göra vad som helst för att få uppleva UTSPRINGET en gång till. Det var en sådan mäktig jävla känsla. En känsla av lättnad, frihet och glädje. Samtidigt som jag kände mig både vemodig och lite ledsen över att jag aldrig mer kommer gå i Bromma Gymnasium. Ångesten slog mig nästan direkt. Att dagen jag väntat på i 13 jäkla år snart var över (och är nu över) och att jag aldrig, aldrig någonsin, kommer att få uppleva något liknande igen. Detta är bara EN GÅNG I LIVET och jag hatar det.
(Fler bilder kommer eventuellt..)
För jag har tagit studenten..
FYFAN vad jag är bra!
Det är ju du som mig kan hela.
Efter lite bloggande kom min brorsa hem hit och gjorde mig sällskap. Vi satt och snackade om allt möjligt och vi skrattade gott åt hans sjuka historier. Tänk att trots åtta års åldersskillnad så är vi lika som bär. Det är lustigt det där. När klockan hunnit bli halv två hoppade jag in i duschen och började fixa mig iordning. En lunch och någon timme senare promenerade jag bort till mormor. Vi provade och fixade min klänning och pratade. Älskade mormor. När vårt uppdrag var slutfört traskade jag hem igen, för att hjälpa mamma att fixa inför min mottagning i ÖVERMORGON(!). Vi har ju hyrt en lokal, eftersom vi kommer att bli hur många som helst, och då kan det bli trångt att vara hemma. Vi flyttade bord och dukade och hängde upp serpentiner. BAH. Jag tar liksom studenten i övermorgon. Hur jäkla sjukt som helst.
Lade precis på ett telefonsamtal med älsk, som inte haft lunch förrän nu. Klockan fyra - fem timmar efter att han börjat och två timmar innan han slutar - helt vansinnigt.
Now: Tänkte slå mig ner och fixa tånaglarna. Finally. Detta skall göras till favoritlåten på vansinnesvolym. Hell yäss. Det får mig att må så förbannat jäkla bra.
När Linus kommer hem bär det ut till landet och tomorrow är det studentlunch. "Sommarkläder och mössa som gäller:" Hmms, vadfan skall jag ha på mig?
NU ÄR DET MINDRE ÄN TVÅ DYGN KVAR TILLS JAG TAR STUDENTEN!
You're my satellite.
God morgon världen. Älsk och jag hade en jättemysig kväll igår. När han kom hem kramades vi - länge. Det kändes som om vi hade varit ifrån varandra i flera dagar, fastän det bara hade gått ett par timmar. Kärlek när den är som bäst alltså. Efter middagen slängde vi oss ut i sommarkvällen. Vi promenerade bort till min moster, där mina föräldrar, hon och ett par av deras vänner roade sig med att spela boule. Vi satt och snackade och tittade på ett tag och varje gång jag umgås med någon i min släkt eller vänner till familjen förundras jag över hur lika alla är. Skrattar åt precis samma saker och säger och gör likadant i de flesta situationer. Det är det jag älskar allra mest med dem.
Någon timme senare blev mamma sugen på chips och bad Linus och mig att springa upp till Coop. Vi passade även på att köpa lite godis. Klockan var närmare halv nio när vi kom på att vi ville hyra film. Vi kutade hemåt, raggade till oss pengar och stressade upp till videobutiken. Det blev en familjekomedi - Martian child. Väl hemma igen lade vi oss i sängen och bara pratade. Och kramades. Och pussades. Så underbart att bara vara tillsammans. Någon gång vid tiosnåret satte vi på filmen, men jag somnade ganska snart. Linus såg klart den, men somnade sedan han också. Vi vaknade till liv vid tre, då det i princip var dagsljus ute. Innan vi somnade sken solen in genom fönstret. Både det mysigaste och värsta med sommaren - det är inte mörkt mer än någon timme varje natt.
Imorse vaknade vi till liv av min alarmerande mobil och Linus hoppade in i duschen och gjorde sig redo för att bege sig till jobbet. När han hade åkt kröp jag ner under täcket och satte på filmen för en andra gång. Sedan snaskade jag "Jättesalt" - hårda salta lakritstabletter - ren jävla njutning. Jag lyckades nästan se hela filmen, och slumrade endast till i någon kvart. Filmen var otroligt söt och jag både skrattade och grät en liten skvätt.
Right now sitter jag här och funderar över om jag skall gå och duscha eller inte. Jag är förbannat trött, men under dagen måste jag springa över till älskade mormor, då hon skall fixa det sista på min studentklänning. Mysigt att träffa henne!
När detta är klart tänkte jag ta itu med det ska tänkte göra igår; fixa naglarna, städa undan i vårt rum och läsa lite. Mina tånaglar är i ett stort behov av en makeover. Jag tänkte att någon rosa eller lila färgton kunde pigga upp dem. Jag får se vad jag hittar.
Idag borde jag också springa upp till Vällingby och uträtta några ärenden, men eftersom jag har glömt min bankomatkort på landet har jag inga pengar. Överhuvudtaget. Jag får flirta lite med pappa. Det borde inte vara omöjligt.
För du har fastnat långt här inom mig.
Why? Jag satt i brist på annat vettigt att göra, och läste igenom lite gamla texter och MSN-konversationer. Till slut hamnade jag på mina och Linus gamla konversationer (och det är många det!), och då hittade jag, från tiden då vi "nästan var tillsammans" och när det precis hade blivit vi två. Alltså: oktober-november 2006.
Vi hade suttit och pratade om en massa låtar, bra som dåliga, nya som gamla och då hade Linus kläckt ur sig vilka låtar som fick honom att tänka på mig. Han nämnde en massa Jason Mraz-låtar (vilket förvånade mig, då jag inte minns att vi lyssnade så mycket på honom då) och förstås denna. Jag fick nostalgirysningar när jag läste det, då jag helt och totalt hade glömt bort den här låten. Vi lyssnade på den jämt och ständigt. Överallt och hela tiden. Den är helt vansinnigt söt och underbar och gullig och det gör mig lycklig ända in i hjärteroten.
Lyssnade precis på den och den får mig att tänka på alla nyförälskelekänslor, pirret i magen och förstås på landet.
Jättemycket på landet och alla fina människor där ute. Freaking underbart(!).
(Nu: på repeat på vansinneshög volym. HELVETES JÄVLA LYCKA!)
Samma underbara låt, dock i en annan version. Här syns även texten, vilket gör det mycket bättre. Bah, jag kan inte bestämma mig för vilken version jag tycker är bäst.
Hursomhelst: UNDERBAR(!)
They told my name.
Right now sitter jag hemma i Vällingby och glor. Linus är på jobbet, som alla helger nu för tiden. Har precis tagit en lång dusch, så jag känner mig som en ny människa. Jag är så pass trött att jag inte orkar hitta på någonting, samtidigt som jag börjar bli rastlös. Tufft läge. Nu tänkte jag fräscha till mig ytterligare; smörja in kroppen med lotion, noppa ögonbrynen, fixa naglarna, kanske sminka mig.. När detta är gjort tänkte jag slå mig ned i sängen och antingen läsa lite eller plöja igenom ett par gamla Vänner-avsnitt. Vi får se vad jag känner för.
Idag ska dessutom morsan och jag fixa de sista små detaljerna på min studentklänning. Jag hoppas att det blir bra. Funderar även på att färga håret vid något passanade tillfälle i helgen. Känner att håret börjar bli för mörkt igen. Det går inte mer än några veckor innan jag tycker så. Hur skall detta sluta?
Jävligt läcker, eller vad säger du?
Två år sedan, sommar 2006. Ljuva tider!
Hur söt får man bli?
SMS mottaget från Jojjo 2008-06-07 10.42:
Förlåt gumman att jag inte svarade igår! Men jag lovar att komma på tisdag! Hade inte riktigt koll på min telefon igår :S hoppas allt är bra med dig iaf :) Puss.
SMS mottaget från Jojjo 2008-06-07 10.47:
Det betyder mkt för mig att du var där iaf :) och kämpade :) men jag ska hitta dig på tisdag! ;) puss puss.
Förlåt gumman att jag inte svarade igår! Men jag lovar att komma på tisdag! Hade inte riktigt koll på min telefon igår :S hoppas allt är bra med dig iaf :) Puss.
SMS mottaget från Jojjo 2008-06-07 10.47:
Det betyder mkt för mig att du var där iaf :) och kämpade :) men jag ska hitta dig på tisdag! ;) puss puss.
Tagen för ett par veckor sedan, då vi hade mysdag inne i stan.
I’m your slave.
Jag skulle kunna skriva en hel bok om veckan som gått, men jag känner att det inte är någon bra idé. Dessutom har jag varken ork eller tid att skriva så förbaskat mycket just nu, så istället kommer här en relativt kort och ostimulerande sammanfattning om det viktigaste.
My wonderful week: Efter daten med Carro i söndags fördrev jag lite tid hemma i väntan på att Linus skulle sluta jobbet. Jag segade vid datorn, lyssnade på musik och packade. Runt sju-tiden kom vi iväg och någon timme senare anlände vi hem till älskade landet. Vi myste i soffan hela kvällen och det var nice. Precis som vanligt.
På måndagen hade jag beslutat mig om att sola järnet för att fixa brännan inför studenten. Efter frukosten bänkade älsk och jag oss ute på altanen i den gassande solen. Det var vansinnigt varmt, men vill man vara fin får man lida pin. Som man brukar säga. Jag tror vi låg ute i närmare två timmar, innan det blev för varmt och vi gav upp. Efter en dusch lite senare på eftermiddagen åkte vi in till Norrtälje för att handla käk. Vi gick loss för sjuhundra spänn inne på Flygfyren. Hej och hå. När vi kom hem satte vi igång grillen och sedan avnjöts en oförskämt god middag ute på altanen i sällskap med mamma Eva och lillebror Martin. På kvällen myste Linus och jag ner i soffan för att spana in den nya filmen What happens in Vegas. Jag somnade efter en kvart.
Tisdag förmiddag såg ungefär likadan ut som föregående dag. Jag låg ute och pressade i solen och Linus gjorde något annat. Jag minns inte vad. När jag insett att jag skulle bränna sönder mig satte vi igång med projektet att fixa båten redo för sjösättning. Vi tvättade och polerade och målade. Det tog sin lilla tid, men bra blev det. Till slut. Därefter blev det en dusch och sedan en sväng in till Norrtälje. Vi kirrade lite studentsaker och shit. När vi kom hem fixade vi middag till familjen och på kvällen sjösatte vi båten och tog årets första båttur. Som vi hade längtat. Det var helt oseriöst vackert ute på sjön i kvällssolen. Bah.
Vi vaknade till liv tidigt på onsdagsmorgonen och gav oss in till stan redan vid elva. Efter en sväng hemma hos mina föräldrar för att hämta en massa böcker, drog vi till skolan för att lämna tillbaka skiten. Vilken befrielse. Då förstod man att det verkligen var över nu. Därefter stressade vi ut till Skärholmen för att gå på och fira Lindas student. Hon var så jäkla söt när hon sprang ut, så jag nästan dog. Jag tog en massa foton och vi kramades och grattade. Jag rös när jag tänkte på att det är min tur om TRE dagar. Shit. Efter utspringet åkte älsk och jag in till stan för att spana in flaken och för att njuta av det underbara vädret. Vi köpte glass och det var förbannat mysigt. Jag lyckades dessutom fånga Linda på bild, när hon åkte förbi på sitt flak. Hell yäss. På eftermiddagen och kvällen jobbade jag. Det sög.
Efter frukosten på torsdagsmorgonen packade älsk och jag pick-nickväskan och drog ut på sjön. Det finns nog absolut ingenting jag älskar mer än att åka båt. Det är det allraallra bästa med sommaren. Vilken frihet. BAH, love it! Vi landsteg på vår kärleksklippa där vi solade och grillade korv. Många timmar senare åkte vi tillbaka till fastlandet och det sög. Jag skulle kunna bo på en båt. Seriously. När vi kom hem insåg jag att jag hade bränt mig som tusan och det gjorde fruktansvärt ont. Över hela kroppen. Hela tiden. Fyfan, jag var nära att börja gråta.
Yesterday begav vi oss återigen in till stan på förmiddagen, denna gång för att gå på Jojjo's utspring. Det var ofattbart mycket folk och Linus och jag gick runt och letade efter Jojjo i 40-45 minuter. Utan framgång. Hon var ingenstans. Vi sprang runt och jag ringde henne tusentals gånger, men allt misslyckades. Jävla pissanus. När skolgården började bli tom gav vi upp och åkte besvikna till Vällingby. Linus klippte sig och sedan åkte vi hem till landet igen. När vi kom hem pratade vi igenom saker och ting och sedan käkade vi middag. Efter en stunds skitsnack med familjen utmanade älsk mig på en kubbmatch. Jag sög. Någon timme senare slog vi oss ner ut på altanen i kvällssolen och spelade kort. Snacka om mys. Mamma Eva gjorde oss så småningom sällskap och vi hade hejdlöst roligt. Faktiskt.
Efter en massa Vänner-svnitt några timmar senare kröp vi till sängs och somnade lyckliga.
Slutsats av denna vecka: Jag har blivit förbaskat brun - såhär brun har jag nog inte varit på flera år, vilket är sjukt - om jag fortsätter såhär (jag har mina knep!) så kommer jag vara mer svart än vit när sommaren är slut. Det tackar jag tusenfalt för. Två av mina bästa vänner har tagit studenten, vilket gör min student än mer verklig. Jag grät nästan en skvätt när jag insåg att vi har blivit vuxna. Jag älskar att bo på landet - vilket jag i och för sig alltid har vetat - men denna vecka har fått mig att inse att det är där jag hör hemma. Så fort möjlighet finns flyttar älsk och jag ut, på heltid. Helt klart. Jag har blivit nykär. Detta insåg jag imorse när jag kramade älsk hejdå, då han drog till jobbet. Han är det bästabästabästa som finns. Jag saknar honom redan. Bah.
Herre min gud: JAG TAR STUDENTEN OM TRE(!) DAGAR. Nedräkningen har börjat på allvar nu. Om mindre än tre dygn sitter jag i gräset och har champagnefrukost och sedan springer jag ut och kramas och pussas med alla nära och kära och sedan är det mottagning och sedan ska vi ut och fira hela natten. VAH!? Jag säger bara: ÄR DET HÄR PÅ RIKTIGT!?!
(Jag har tagit massvis med bilder denna vecka, så de kommer. Någon gång..)
My wonderful week: Efter daten med Carro i söndags fördrev jag lite tid hemma i väntan på att Linus skulle sluta jobbet. Jag segade vid datorn, lyssnade på musik och packade. Runt sju-tiden kom vi iväg och någon timme senare anlände vi hem till älskade landet. Vi myste i soffan hela kvällen och det var nice. Precis som vanligt.
På måndagen hade jag beslutat mig om att sola järnet för att fixa brännan inför studenten. Efter frukosten bänkade älsk och jag oss ute på altanen i den gassande solen. Det var vansinnigt varmt, men vill man vara fin får man lida pin. Som man brukar säga. Jag tror vi låg ute i närmare två timmar, innan det blev för varmt och vi gav upp. Efter en dusch lite senare på eftermiddagen åkte vi in till Norrtälje för att handla käk. Vi gick loss för sjuhundra spänn inne på Flygfyren. Hej och hå. När vi kom hem satte vi igång grillen och sedan avnjöts en oförskämt god middag ute på altanen i sällskap med mamma Eva och lillebror Martin. På kvällen myste Linus och jag ner i soffan för att spana in den nya filmen What happens in Vegas. Jag somnade efter en kvart.
Tisdag förmiddag såg ungefär likadan ut som föregående dag. Jag låg ute och pressade i solen och Linus gjorde något annat. Jag minns inte vad. När jag insett att jag skulle bränna sönder mig satte vi igång med projektet att fixa båten redo för sjösättning. Vi tvättade och polerade och målade. Det tog sin lilla tid, men bra blev det. Till slut. Därefter blev det en dusch och sedan en sväng in till Norrtälje. Vi kirrade lite studentsaker och shit. När vi kom hem fixade vi middag till familjen och på kvällen sjösatte vi båten och tog årets första båttur. Som vi hade längtat. Det var helt oseriöst vackert ute på sjön i kvällssolen. Bah.
Vi vaknade till liv tidigt på onsdagsmorgonen och gav oss in till stan redan vid elva. Efter en sväng hemma hos mina föräldrar för att hämta en massa böcker, drog vi till skolan för att lämna tillbaka skiten. Vilken befrielse. Då förstod man att det verkligen var över nu. Därefter stressade vi ut till Skärholmen för att gå på och fira Lindas student. Hon var så jäkla söt när hon sprang ut, så jag nästan dog. Jag tog en massa foton och vi kramades och grattade. Jag rös när jag tänkte på att det är min tur om TRE dagar. Shit. Efter utspringet åkte älsk och jag in till stan för att spana in flaken och för att njuta av det underbara vädret. Vi köpte glass och det var förbannat mysigt. Jag lyckades dessutom fånga Linda på bild, när hon åkte förbi på sitt flak. Hell yäss. På eftermiddagen och kvällen jobbade jag. Det sög.
Efter frukosten på torsdagsmorgonen packade älsk och jag pick-nickväskan och drog ut på sjön. Det finns nog absolut ingenting jag älskar mer än att åka båt. Det är det allraallra bästa med sommaren. Vilken frihet. BAH, love it! Vi landsteg på vår kärleksklippa där vi solade och grillade korv. Många timmar senare åkte vi tillbaka till fastlandet och det sög. Jag skulle kunna bo på en båt. Seriously. När vi kom hem insåg jag att jag hade bränt mig som tusan och det gjorde fruktansvärt ont. Över hela kroppen. Hela tiden. Fyfan, jag var nära att börja gråta.
Yesterday begav vi oss återigen in till stan på förmiddagen, denna gång för att gå på Jojjo's utspring. Det var ofattbart mycket folk och Linus och jag gick runt och letade efter Jojjo i 40-45 minuter. Utan framgång. Hon var ingenstans. Vi sprang runt och jag ringde henne tusentals gånger, men allt misslyckades. Jävla pissanus. När skolgården började bli tom gav vi upp och åkte besvikna till Vällingby. Linus klippte sig och sedan åkte vi hem till landet igen. När vi kom hem pratade vi igenom saker och ting och sedan käkade vi middag. Efter en stunds skitsnack med familjen utmanade älsk mig på en kubbmatch. Jag sög. Någon timme senare slog vi oss ner ut på altanen i kvällssolen och spelade kort. Snacka om mys. Mamma Eva gjorde oss så småningom sällskap och vi hade hejdlöst roligt. Faktiskt.
Efter en massa Vänner-svnitt några timmar senare kröp vi till sängs och somnade lyckliga.
Slutsats av denna vecka: Jag har blivit förbaskat brun - såhär brun har jag nog inte varit på flera år, vilket är sjukt - om jag fortsätter såhär (jag har mina knep!) så kommer jag vara mer svart än vit när sommaren är slut. Det tackar jag tusenfalt för. Två av mina bästa vänner har tagit studenten, vilket gör min student än mer verklig. Jag grät nästan en skvätt när jag insåg att vi har blivit vuxna. Jag älskar att bo på landet - vilket jag i och för sig alltid har vetat - men denna vecka har fått mig att inse att det är där jag hör hemma. Så fort möjlighet finns flyttar älsk och jag ut, på heltid. Helt klart. Jag har blivit nykär. Detta insåg jag imorse när jag kramade älsk hejdå, då han drog till jobbet. Han är det bästabästabästa som finns. Jag saknar honom redan. Bah.
Herre min gud: JAG TAR STUDENTEN OM TRE(!) DAGAR. Nedräkningen har börjat på allvar nu. Om mindre än tre dygn sitter jag i gräset och har champagnefrukost och sedan springer jag ut och kramas och pussas med alla nära och kära och sedan är det mottagning och sedan ska vi ut och fira hela natten. VAH!? Jag säger bara: ÄR DET HÄR PÅ RIKTIGT!?!
(Jag har tagit massvis med bilder denna vecka, så de kommer. Någon gång..)
You make me somebody.
Kom precis hem från en underbar eftermiddag tillsammans med min käraste Carro. Vi möttes i Vällingby där plöjde igenom ett par affärer. Provade ett par klänningar vardera, men ingen av oss hitta något. Dock köpte jag en fuktkräm och två nagellack. Det gjorde mig glad. Sedan inhandlade vi lite frukt, yoghurt och dricka och slog oss ner på en bänk i solen. Där käkade vi och pratade bort ett par timmar. Försökte även kirra lite färg på armarna, om det gick bra får vi väl se. Det var förträffligt mysigt. Precis som alltid.
Right now väntar jag på att älsk ska komma hem från jobbet, men det tycks ta längre tid än förväntat. Måste se till att packa ihop alla våra grejer, eftersom större delen av den kommande veckan skall spenderas ute på vischan. Helt underbart nu när det är så fantastiskt väder. Imorgon skall jag steka i solen hela dagen, för att försöka fixa brännan inför studenten.
Det sjukaste jag har hört: jag tar STUDENTEN om TIO(!!!!) dagar. Är detta ett jäkla skämt, eller vaddå? Imorgon kan jag säga "jag tar studenten nästa vecka!" och det om något är helt jävla galet. Två av mina bästa vänner tar studenten nu i veckan som kommer och det känns precis lika sjukt det. Bah.
Dessutom fyller jag år om mindre än två veckor. 19 jävla bast, liksom. Bara ett år kvar till bolaget. Sweet it is.
Min bästaste & myself.
Right now väntar jag på att älsk ska komma hem från jobbet, men det tycks ta längre tid än förväntat. Måste se till att packa ihop alla våra grejer, eftersom större delen av den kommande veckan skall spenderas ute på vischan. Helt underbart nu när det är så fantastiskt väder. Imorgon skall jag steka i solen hela dagen, för att försöka fixa brännan inför studenten.
Det sjukaste jag har hört: jag tar STUDENTEN om TIO(!!!!) dagar. Är detta ett jäkla skämt, eller vaddå? Imorgon kan jag säga "jag tar studenten nästa vecka!" och det om något är helt jävla galet. Två av mina bästa vänner tar studenten nu i veckan som kommer och det känns precis lika sjukt det. Bah.
Dessutom fyller jag år om mindre än två veckor. 19 jävla bast, liksom. Bara ett år kvar till bolaget. Sweet it is.
There's no need to complicate.
Veckan som gått: har bestått av jobb, jobb och jobb. I princip har jag inte gjort annat än att jobba, sova, äta och nyttja toaletten. Fruktansvärt. Att gå upp 05.20 varje morgon och sedan jobba till sent på eftermiddagen är ingenting jag kan rekommendera. Det enda positiva är att det den 25:e juni kommer casha in en massa pengar på mitt konto, och att jag får helt fruktansvärd bra träning på jobbet. Jag går runt i rask takt i ungefär sju-åtta timmar i sträck och lyfter dessutom flera ton. I fredags hade jag lyft 3 ton. Och nej, det är inte ett skämt. Av oss sex, fem killar och jag, som var på utbildningen nu i veckan, kom jag tvåa. Endast en hade lyft mer än mig. Det kändes jävligt nice. Jag kommer alltså att tappa ett par kilo och bygga ett par muskler om man säger så. Mycket effektivare än älsk's och mina powerwalks (som för övrigt skall fortgå ändå.) Hell yäss!
Friday: Jobbade hela dagen och kom inte hem förrän vid kvart över sju. Lade mig i sängen för att vila, men slocknade på en gång. Detta innebar att jag både missade bästaste Mickis utspring och mottagning. Hon tog alltså studenten i fredags, och jag missade hela baletten p.g.a. att jag var tvungen att jobba. Det sög.
Några timmar senare vaknade jag av att Linus pussade på mig och sedan beslutade vi oss för att åka hem till landet. Klockan var mycket när vi äntligen kom hem och jag somnade nästan direkt. I soffan. Vid halv två kröp vi ner i sängen och somnade på en gång.
Yesterday: Vaknade någorlunda utvilade efter nio timmars sömn och var på bra humör. Underbart väder och ledighet. Det kunde inte bli bättre. Till frukost gjorde vi hallon&mangosmoothie och jordgubb&banansmoothie, som vi avnjöt ute på altanen i solen. Sedan gjorde vi iordning lite käk inför vår planerade picnic. Ett par timmar senare gav vi oss i väg med bilen och picnic-väskan. Vårt mål: att hitta en mysig klippa vid vattnet, ute på Ljusterö. Det visade sig vara lättare sagt en gjort. Efter en timmes letande hitta vi dock den ultimata platsen, där vi slog oss ner. Vi käkade, solade och myste. Underbart att kunna springa omkring i bara bikini. Det var ju ett tag sedan sist, om man säger så. Några timmar senare drog vi oss hemåt, där vi hoppade in i duschen. Någon timme senare var vi redo att bege oss hem till Lina, där vi skulle dricka lite vin och spela kubb med Tobbe och Lina. Även Carro och Niklas kom förbi ett tag och spelade lite kubb med oss. Vi hade vansinnigt roligt och hela natten spenderades sittandes på Linas altan, pimplandes vin, pratandes och skrattandes. Vid tre-tiden var älsk och jag tvugna att åka hem, eftersom Linus jobbar idag.
Today: Det var fruktansvärt att kliva ur sängen i morse, har nog aldrig varit så trött i hela mitt liv. Fyfan.
När jag kom hem till mina föräldrar slängde jag mig i sängen och har legat där sedan dess. Nu skall jag hoppa in i duschen och börja göra mig iordning, för idag skall jag träffa älskade och bästaste Carro. Det är efterlängtat och det ska bli underbart mysigt. Som alltid.
Enligt mig: Jason Mraz's bästa låt.
Så oseriöst mycket bättre än hans överskattade och uttjatade "I'm yours". ´Jag förstår inte att folk inte tröttnar.
Och jag förstår inte varför radion inte kan spela någon annan av hans andra (bättre!) låtar.
Fett synd.
Friday: Jobbade hela dagen och kom inte hem förrän vid kvart över sju. Lade mig i sängen för att vila, men slocknade på en gång. Detta innebar att jag både missade bästaste Mickis utspring och mottagning. Hon tog alltså studenten i fredags, och jag missade hela baletten p.g.a. att jag var tvungen att jobba. Det sög.
Några timmar senare vaknade jag av att Linus pussade på mig och sedan beslutade vi oss för att åka hem till landet. Klockan var mycket när vi äntligen kom hem och jag somnade nästan direkt. I soffan. Vid halv två kröp vi ner i sängen och somnade på en gång.
Yesterday: Vaknade någorlunda utvilade efter nio timmars sömn och var på bra humör. Underbart väder och ledighet. Det kunde inte bli bättre. Till frukost gjorde vi hallon&mangosmoothie och jordgubb&banansmoothie, som vi avnjöt ute på altanen i solen. Sedan gjorde vi iordning lite käk inför vår planerade picnic. Ett par timmar senare gav vi oss i väg med bilen och picnic-väskan. Vårt mål: att hitta en mysig klippa vid vattnet, ute på Ljusterö. Det visade sig vara lättare sagt en gjort. Efter en timmes letande hitta vi dock den ultimata platsen, där vi slog oss ner. Vi käkade, solade och myste. Underbart att kunna springa omkring i bara bikini. Det var ju ett tag sedan sist, om man säger så. Några timmar senare drog vi oss hemåt, där vi hoppade in i duschen. Någon timme senare var vi redo att bege oss hem till Lina, där vi skulle dricka lite vin och spela kubb med Tobbe och Lina. Även Carro och Niklas kom förbi ett tag och spelade lite kubb med oss. Vi hade vansinnigt roligt och hela natten spenderades sittandes på Linas altan, pimplandes vin, pratandes och skrattandes. Vid tre-tiden var älsk och jag tvugna att åka hem, eftersom Linus jobbar idag.
Today: Det var fruktansvärt att kliva ur sängen i morse, har nog aldrig varit så trött i hela mitt liv. Fyfan.
När jag kom hem till mina föräldrar slängde jag mig i sängen och har legat där sedan dess. Nu skall jag hoppa in i duschen och börja göra mig iordning, för idag skall jag träffa älskade och bästaste Carro. Det är efterlängtat och det ska bli underbart mysigt. Som alltid.
Enligt mig: Jason Mraz's bästa låt.
Så oseriöst mycket bättre än hans överskattade och uttjatade "I'm yours". ´Jag förstår inte att folk inte tröttnar.
Och jag förstår inte varför radion inte kan spela någon annan av hans andra (bättre!) låtar.
Fett synd.