Tell me your secrets and ask me your questions.

Älsk och svärmor Eva kom inte och hämtade mig förrän vid halv tio igår kväll. Jag mådde så dåligt att jag höll på att dö. Aldrig under mina 19 levnadsår har jag mått så illa som då. Var tionde sekund höll jag på att spy. Jag lyckades efter många om och men överleva hemresan till landet och efter lite mys i sängen, lade älsk och jag oss i soffan. Vi käkade lite yoghurt och efter ett Vänner-avsnitt somnade vi. Vid två-tiden vaknade vi och kände oss stressade. Linus skulle nämligen upp tidigt imorse. Lite mys senare somnade vi gott under täcket.


 
Låten är helt jävla underbar.


Right now ligger jag hemma och jag känner mig fortfarande krasslig och jag svettas och fryser om vart annat. Huvudet, nacken och ryggen värker konstant och jag känner att jag snart är benägen att ta mitt liv. Står inte ut med denna ihållande smärta längre. Inga värktabletter hjälper, sömn eller vila hjälper inte heller. Så vadfan skall jag ta mig till? Hjälp, någon? I'm up for anything as long as it helps. Really.
I eftermiddag skall jag trots min dåliga hälsa ta mig upp till Vällingby för att äta middag med Carro. Det ska bli jättemysigt. Om jag orkar tänkte jag släpa med henne runt för att hitta någon schnygg klänning också. Jag är i stort behov av en, trots att jag redan har upp emot 20-30 stycken. Heh.

Makes me happy: Idag firar älsk och jag vår nittonde månad tillsammans. Det är 578 dagar sedan vi hooked up.
49 939 200 sekunder sedan vi blev ett par. Det är nästan 50 miljoner sekunder. Gosh.
Tänk att det redan är 7 månader sedan vi firade
vår ett års-dag eller att det är en månad sedan vår ett & ett halvt års-dag. Båda känns som om det var igår. Honestly.
En sak kan jag konstatera och det är att dessa 578 dagarna har varit de bästa dagarna i mitt liv. För jag har aldrig mått så bra som jag gör tillsammans med Linus.


Crap

Kommentera, kompis!:

Name:
Remember me?

Your e-mail:

URL:

Your crap:

Trackback