Bloggstatistik.
Jag såg precis att mina besökare här på bloggen har ökat dem senaste dagarna och jag är så nyfiken att jag håller på att spricka. Jag skulle så gärna vilja veta vilka ni är, ni som troget läser min blogg vareviga dag.
Kan ni inte lämna en kommentar och åtminstone säga vad ni heter? Det skulle göra mig hemskt glad!
Godnatt.
Hos dig är jag underbar.
Ibland slår det mig, att fan vad kär jag är i Linus.
Tänk att efter ha varit tillsammans i snart ett helt år är jag fortfarande nykär. Med pirr i magen och skakiga knän och han är fortfarande det enda jag tänker på när vi inte är tillsammans. Det är en helt underbar känsla.
För var dag som går växer sig vår kärlek allt starkare och det vi har känns hållbart och det känns verkligen 'för evigt'.
Det jag hyser för dig, älskling, hyser ingen för någon annan.
JAG ÄLSKAR DIG.
Höstcharm.
Bilderna är tagna idag ute hos älsklingen på landet och jag är fotografen.
Lyckopiller.
Vädret var perfekt med den kyliga höstluften och alla färggranna löv på marken, den spenderas med dem underbaraste människorna jag vet och jag hade mina allra höstigaste kläder på mig; svart klänning, gråa stickade leggings, svarta stövlar, skinnjacka och en stor stickad halsduk samt mina nya snygga guldiga örhängen, jag var snyggast och höstigast i världen.
Dagen började med att jag vaknade upp bredvid älsklingen runt sex och kravlade mig upp och tog en varm och skön dusch för att vakna till liv. Linus och jag käkade frukost tillsammans och han gnällde över att han var "så himla(!) trött" och jag bara skrattade och sa att han måste vara sötast i världen. För ovanlighetens skull kunde vi slå sällskap till skolan, för att båda två ha två onödiga lektioner.
Vid elva var skoldagen slut och jag och Avin traskade i sällskap av Linus och hans kompisar till tuben för att möta upp Leyla som skolkat hela dagen. Linus och grabbarna haffade första och bästa tub till Vällingby, medan vi tre flickor hängde på perrongen och rökte, skrattade och tog bilder med våra mobiler. Ett litet tag senare haffade vi också tuben mot Vällingby. Avin lämnade oss vid Aba och jag och Leyla fortsatte skrattandes till Vällingby.
Vi pratade huruvida hon skolkar eller inte och jag sa att hon skulle sluta skolka, men hon svarade bara med att "jag skolkar inte, jag SOVER" varpå jag började skratta och hon med.
Hon lärde mig två nya "svordomar" som hennes gamla mormor brukar säga; HELSINGLAND! och JÄRNVÄGAR! och jag skrattade gott och bestämde mig för att börja använda dem. Bara för att dem är så coola och jag är så tuff.
Väl framme i Vällingby sprang vi in en snabbis på Din Sko, för att jag skulle visa henne stövlarna jag köpt, eftersom hon är ute efter ett par liknande. Efter ett snabbt provande och velande bestämde Leyla att jag skulle agera testkanin (eftersom jag redan köpt och använt dem) och tala om för henne hur dem känns efter några dagar.
Därefter kramades vi hejdå och jag gick hem hit och en litenliten stund senare kom Linus. Efter att ha såsat framför tv:n och tittat på Våra bästa år, släpade jag med mig Linus upp till banken för att hämta studiebidraget och klaga över att dem inte satt in dem direkt på mitt konto fastän det är vad dem har blivit tillsagda.
Ettusenfemtio spänn rikare gick vi därifrån för att ta en mysig höstpromenad.
Jag gick runt och sparkade i löven och tvingade Linus att göra detsamma och vi pratade om hösten och om igelkottar och han lovade mig att jag skulle få hoppa i en stor lövhög när dem krattat löv härute på landet, till min totala lycka. Vi promenerade igenom ett litet skogsparti och kom fram till en lekpark. Min ögon blev till stora tefat och jag sken upp som en sol när jag fick se en jättejättestor gung-leksak och jag skrek; "Den där MÅSTE vi gunga på, älskling!" Sagt och gjort.
Vi hoppade upp på gungan (efter många om och men) och började göra fart. Eller Linus började göra fart, snarare, eftersom mina korta ben inte nådde ner till marken (mer än ett par enstaka gånger ibland). Vi skrattade och lekte som små barn och vi försökte gunga ett helt varv och jag höll på att ramla av flera gånger. En stund senare när vi (och våra rumpor, det gjorde sjukt ont att sitta på den där grejen) fått nog promenerade vi vidare. Vi pratade om barn och framtiden och jag tog en massa höstbilder på oss och naturen.
Vi började promenera hemåt och väl inne i värmen kände man hur kalla och rosiga kinderna hade blivit och höstkänslan tog över hela mig. Vi gjorde te att värma oss med och lite skorpor att knapra på framför tv:n. Linus somnade och jag började packa ihop våra saker. Vid fem var det mer än dags att gå och vi beslutade oss för att käka en mysig middag för två i Vällingehus. Linus bjöd mig (han var iochförsig skyldig mig pengar, men ändå) och vi åt oss fullständigt proppmätta. Vi pratade om körkort och kvällens kommande bowling. Vi gjorde en tyst överenskommelse om att den som förlorar måste ge den andra en mysig massage.
Kvart över sex haffade vi bussen till Spånga och sedan pendeln till Sundbyberg där vi mötte upp Carro och Kalle för att bowla.
Jag och Carro gick in för att spöa våra pojkvänner och gjorde allt som stod i vår makt för att lyckas. Till en början såg det ljust ut då min älskling låg sist och Kalle körde väldigt mycket till vänster hela tiden. I andra "omgången" eller "serien" eller vadfan det heter, vettefan vad som hände. Linus gjorde fem strikes, varav tre efter varandra. Vi andra bara gapade och kunde inte förstå hur fan det var möjligt. Linus var fett nöjd och retades med mig; "Hur gick det med att vinna, älskling?". Carro den stackaren hamnade sist och det var en hård kamp mellan mig och Kalle om andra platsen. Slutresultatet blev att Linus vann överlägset och hamnade på highscore-listan och Kalle knep andra platsen med ETT poäng mer än mig.
Vi drog därifrån och det var underbart att komma ut i den kalla höstluften efter att ha svettats inne i den varma bowlinghallen. Vi kramade Carro och Kalle hejdå och bestämde oss för att ta en kvällspromenad till bussen istället för att ta pendeln till stan.
Linus gick runt och var överlycklig och retade mig var och varannan sekund för att han hade spöat mig så hårt.
Vi promenerade igenom ett område med stora glashus och färgglada neon-skyltar och det var så coolt att gå runt och titta på allting i den kyliga höstkvällen. Vi började prata om arbeten och karriärer och kom fram till en massa olika yrken vi verkligen inte skulle kunna tänka oss.
Jag gick runt och nynnade och Linus visslade och det var en massamassa glädje oss emellan och vi skrattade och pussades där vi gick hand i hand i mörkret. Hela jag bubblade av en massa kärlek och lycka, både till Linus och vännerna men även till hösten, och jag kunde inte sluta le.
Efter en halvtimmes promenad nådde vi busshållsplatsen och tio minuter senare var vi på väg till Danderyds. Linus satt och nynnade och jag sjöng på bussen, på musikallåten I'm so pretty (eftersom vi hört den i en film kvällen innan och fått den i huvudet). Jag skrattade för att han såg så söt ut och Linus kläckte ur sig; "Du är så jävla söt. Det är fan läskigt. Alltså helt jävla sjukt." och min dag blev even better.
Vi började prata med olika dialekter och brytningar och skrattade ännu mer och människorna på bussen måste ha trott att vi var fulla eller höga eller någonting.
Runt tio kom vi äntligen hem och kunde trötta slänga oss i soffan.
Sedan var det ju dags för mig att svälja det jag sa om att jag skulle vinna och ge älsklingen massage.
Vi avrundade vår helt fucking underbara dag med en kopp te och nattlig varmdusch, innan vi somnade tillsammans.
Gårdagen var en av den bästabästa dagarna på väldigt länge. Mitt och Linus förhållande kändes bättre än på länge, vädret var helt fucking underbart och vi gjorde bara en massa mysiga och roliga saker hela dagen.
Jag var lycklig från stunden jag vaknade till stunden jag gick och lade mig.
Livet är förjävla bra ibland.
I can't believe you actually picked me.
I'M SO IN LOVE WITH YOU, YOU'LL NEVER TAKE THAT AWAY.
I love this feelings.
Den underbara gårdagen avslutades på bästa möjliga sätt.
Jag slutade runt halv tre och eftersom Linus slutade en sisådär fyrtiofem minuter senare beslutade jag efter ett snabbt överläggande med mig själv, att det var betydligt roligare att kolla runt i centrum istället för att sitta och glo och vänta på honom i skolan. Så sagt och gjort.
Jag åkte till Vällingby för att fördriva tid i affärerna och jag lyckades bli tusen spänn fattigare på kuppen. Jag fyndade ett par efterlängtade svarta stövlar, ett par örhängen och två par stickade strumpbyxor/leggings. Jag var fett nöjd med mina inköp och mötte Linus med ett stort leende på läpparna varpå han sa att jag var söt.
Vi traskade hemåt hand i hand och jag var fett happy. Vi käkade mat och tittade på tv. Hade kittelkrig som slutade med att vi låg och sparkade på varandra och gapskrattade för att det såg så roligt ut. Spelade kort, tände en massa ljus i höstmörkret och drack te och pratade. Jag somnade i älskligens knä under filmen Anger management och sedan mös vi länge under täcket innan vi somnade vid tolv.
Du gör mig lycklig enda in i hjärteroten.
Humor.
Detta är då huckle-Avin och huckle- Leyla. Leyla visade skills på hur hucklen sätts fast eller hur jag ska utrycka mig och såhär jävla vackert blev resultatet.
Jag vet att båda två kommer att döda mig när dem ser att jag lagt ut dem, men det får jag ta. För jag kunde bara inte låta bli, för visst är dem förjävla söta trots allt?
Wonderful thursday.
Dagen består av tre lektioner varav två roliga(!), med min (och Avins) favoritlärare. Yeah. Sedan är jag och Linus ensamma hemma ikväll så då blir det mys som vanligt.
Imorgon är det fredag, UNDERBART! Förhoppningsvis blir det dubbeldejteing med Carro och Kalle med lite bowling och mys.
Och jag ser redan fram emot nästa vecka, för på onsdag ska jag ta en efterlängtad fika med MICKIS! Det ska bli hur mysroligt somhelst.
You're a loser.
Hej & hå.
Nu ska jag strax kasta mig ut i den gråa världen och ta mig till skolan och ha en åtta timmar lång skoldag och sedan åka raka vägen hem (och hämta mitt halsband) och plugga. Är ni avundsjuka?
"Jag är inte hel utan dig!"
Jag är inte hel utan dig heller, älskling.
Did you give some love today, babe?
Haha. Nu är jag här igen och ska blogga och skriva något litet obetydligt inlägg. Det här blir dagens(!) femte(!) inlägg och jag skäms nästan. Jag måste lära mig att hålla käften.
MEN.. jag fick bara en sådan lust att sprida lite kärlek till alla underbara människor i mitt liv.
Ni sprider så mycket glädje och värme i min tillvaro och ni är helt fucking underbara.
Tänkte vara lite "orättvis" och tillägna några special ones det här inlägget bara för att ni är som inga andra.
Inte så väldigt otippat att dessa är; MIN underbara pojkvän Linus (såklart), bästaste Carro som är min andra halva, Avin som alltidalltid finns där (och är helt fucking underbar och bäst!), Linda som känner mig utan och innan (och som alltid kommer att betyda något speciellt.), Mickis som är min glädjespridare och som alltid får en på bra humör (och som är en av de finaste människorna jag känner) och slutligen Johanna som alltid får mig att skratta och som det alltid går att prata med. Om allt eller inget.
NI ÄR OTROLIGA.
Och ni andra underbara människor som är en del av mitt liv. Ni är fantastiska och jag tror ni vet vilka ni är.
Och slutligen vill jag kasta lite kärlek till min kära familj. Ibland måste ju dem också få vara med på ett hörn.
(För FAN vad jag älskar er.)
Jag känner mig snäll idag.
Paus i tillvaron.
Jag är fasligt trött och har både ont i huvudet och i magen. Vilket jag haft i flera dagar i streck nu. Hälsan är i topp trim, ohja.
Kom också på att jag har en almost åtta timmar lång skoldag framför mig imorgon. Hur fan ska jag överleva?
Vilka snyggingar!
Leyla förevigade myself och Avin, en helt ordinary day i skolan.
Fyfan vad jag är bra.
Jag har nu pluggat psykologi och kan nästintill ALLT om försvarsmekaniser, penisavund och kastraktionskomplex. Jag måste erkänna att det var väldigt intressant och nyttigt att lära sig. Det förklarar så mycket i livet liksom. Och jag kan ALLT om det. Jag är bäst, helt enkelt.
Inte nog med det. Jag har även påbörjat mitt svenskarbete som ska vara inlämnat senast på tisdag. Tyvärr vill jag inte påstå att Renässansen är speciellt intressant, men fan vad stolt jag är över mig själv att jag fick arslet ur vagnen och faktiskt började. YEAH.
Och när jag ändå håller på och skryter kan jag ju också nämna att jag fick MVG på svenskprovet härom veckan och fick därmed klassens bästa resultat. Jag vet att ni vill vara jag.
För att skryta maximalt kan jag också tillägga att min pojkvän igår gav mig en komplimang som löd något sådant här;
"Du är den finaste människan jag någonsin träffat. Och utseendet ska vi inte ens tala om."
Sedan slängde han ur sig en massa ord som snygg och sexig och avslutade de glädjande orden med;
"Du är perfekt. Både på insidan och utsidan."
Inte mitt fel att jag är bäst.
I don't care if monday's blue, tuesday's grey and wednesday to.
Vaknade FETT trött imorse och som vanligt låg Linus kvar under det varma täcket. Lite för sent pussade jag honom hejdå och kom för sent till första lektionen.
Jag nästannästan somnade under samhällskunskapen och fick koncentrera mig för att hålla huvudet uppe och under historian satt jag och retade mig över hur omogna personerna i min klass är. Särskilt pojkarna då, förstås.
Men det var väl ingen nyhet direkt, men jag blir lika tokförbannad varenda gång.
Liksom, vad är grejen med att direkt börja prata när läraren lämnar klassrummet? Högljutt dessutom. Jag fattar fan inte grejen.
Hur kan man inte ha en endast liten tanke på att alla andra kanske blir störda? Vad hände med att respektera andra, liksom. Herregud, hur jävla svårt kan det vara.
Jag blir så arg.
Sällskapade med Leyla på hemvägen och nu har jag precis avslutat ett telefonsamtal med Linus. Mysigt värre, liksom. Psykologiböckerna väntar troget i väskan och jag kan nästan höra den ropa på mig. Men jag har fan ingen lust. Ingen motivation eller ork heller, för den delen. But a women got to do what a women got to do.
Jag och Avin har ett horigt samtal över msn. Hell yeah.
Hell yeah.
Bara för att jag är snyggare än dig.
Och för att färgerna är fett snygga. (!)
I'm loving it.
My sweet weekend.
På fredagen var jag och älsklingen som tidigare nämnts på bio och såg Ett öga rött. Den var mot förmodan hyffsat bra och jag både skrattade och grät om vartannat. Vi hade en myssoffa och mumsade popcorn så det var väldigt väldigt mysigt. Av någon jäkligt konstig anledning, dock. mådde jag som ett as. Jag tror aldrig jag har mått så illa i hela mitt liv som i fredagseftermiddag och jag har inte en aning om varför. Fett skumt. Det var i allafall olidligt att sitta på bussen hela vägen ut till landet och nästannästanspy varannan minut.
Väl hemma tog Linus hand om mig och efter lite käk mådde jag bättre och vi mös i tv-soffan hela kvällen. Inga konstigheter.
I lördags var det sådant där underbart höstväder. Kyligt (ganska i allafall) och soligt och färgglatt, så jag och Linus bestämde oss för att ta en mysig höstpromenad i skogen. För att slå två flugor i en smäll tänkte vi vara sjyssta mot Linus mamma och plocka lite svamp till henne. Optimistiska och taggade gav vi oss ut på jakt, men gav upp ganska fort. Vi hittade INTE EN ENDA JÄVLA SVAMP. I HELA JÄVLA SKOGEN. Det var ett skämt. Vi kom till slut fram till att vi bara inte kunde vara så sämst utan att det helt enkelt inte fanns några svampar. Heh. Linus var fett söt och jag skrattade ihjäl mig åt hans jävla uttal. Han säger förFULLJA, istället för förfölja. Att övertala honom att det låter helt cp och att det är fel går inte heller. Det var i alla fall jävligt (!) mysigt att gå där hand i hand i skogen och det luktade höst och allt som hördes var våra fotsteg och röster. Helt fucking underbart.
På kvällen tittade vi på Svensson & Svensson och jag kom fram till att det måste vara den bästa tv-serien i världshistorien. Jag skrattar mig till tårar varje gång. Det är min humor så jävla hårt.
Sedan segade vi framför en massa andra serier och humorprogram och mös. Inte förrän runt fyra somnade jag i älsklingens famn.
Vaknade med migrän imorse och mådde förjävligt. Efter många om och men lättade den och Linus och jag mös i sängen hela dagen tills jag var tvungen att åka hem. Kom hem för en liten stund sedan och tänkte fixa och trixa med lite nytagna pics.
"Man ska inte vara en, man ska inte vara många. Man ska vara TVÅ."
"Kärlek är att undra vad han gör precis just nu."
Tisdag: Som jag tidigare nämnt, min och Linus tio månaders-dag. Vi firade genom att mysa, titta på tv, käka glass och sova tillsammans.
Onsdag: Jag hämtade mina jeans, som jag väntat på i typ två veckor och jag fikade äntligen med Carro. Vi käkade helt utsökta kycklingmackor och surplade te (hon kaffe) och pratade och skrattade och planerade. Helt fucking underbart.
Torsdag: En snabbis-mys med älsklingen och försök till matematik C plugg. Fräschade upp mig gjorde jag dessutom, målade och piffade till mina naglar (dem är ceriserosa!) och BUS:ade. Blev en ny människa helt enkelt.
Fredag, IDAG(!): Har precis käkat lucnh med min Avin (som för tillfället skriver av min mattebok, därav anledningen till att jag fördriver tid här) och nu ska vi mysa framför tv:n och glo på Våra bästa år. I so love fridays.
Sedan blir det bio med älsklingen ikväll, fett MYS (!) och sedan bär det ut till landet.
"Det bästa i världen finns inom två armars räckvidd."
Så sant.
Ten month's of happiness.
Idag firar (eller vad man nu ska kalla det) jag och min bästaste älskling tio månader.
Så eftersom det är våran mys-mitt-i-veckan-kväll today så möttes vi upp efter skolan och begav oss hem till my place. Inhandlade våran fira-speciella-dagar-glass Ben & Jerrys och sedan blev jag ivägskickad för att Linus skulle uträtta något hemlisärende. Tio minuter senare (även jag kirrade en hemlis under tiden) möttes jag av en helt lycklig Linus med ett stort leende på läpparna och lite bus i blicken. Och han sträckte fram (han hade den bakom ryggen) en jättejättestor ros (och sådana där små vita pluttblommor (som jag kallar dem) och grattade mig på våran dag. Jag blev alldeles varm i hela kroppen.
Hela eftermiddagen har vi och kvällen har vi bara myst och gosat.
Hur underbart som helst.
Linus kläckte även ur sig att jag var en reklam-nörd, efter att jag efter/under varenda reklam-snutt sagt att låten/låtarna är så jäkla bra. Men, hallå. Dem ÄR ju det (!).
Nu har vi precis smaskat i oss våran kärleks-glass och skrattat åt alla puckade människor i Idol.
Linus imiterar förövrigt Måns "bögen" Zelmerlöw hysteriskt roligt.
Bilden ovan är tagen idag, just precis för en litenliten stund sedan.
Och nedanstående bild är på den extremt vackra rosen jag fick.
(Man ser tyvärr inte hur maffigt stor den är, så det suger.)
I love the way you making me feel.
Arg. Väldigt jättejättearg. Och besviken och chockad och näst intill hämndlysten. Tankarna snurrar hejvilt i mitt huvud och det finns hur många ilskna ord som helst jag skulle vilja tala om för en viss någon. Jag vill skälla och håna och vara riktigt förjävlig. Samtidigt som jag är fly förbannad rätt ut sagt, gör det ont i hjärtat på mig. För min empati är stor (väldigt väldigt STOR) och jag skulle kunna döda för personen jag känner empati för.
(Och ja, personen som jag vill drämma till på käften förtjänar det.)
På väg att bli sjuk. Jag har blivit smittad av en massa äckliga förkylningsbaciller och jag tror jag vet vilka som är dem skyldiga. Linus och Avin har/är varit förkylda båda två och nu har jag joinat. Woho.
Jag vaknade med sepeont i halsen i morse och har känt mig seg hela dagen. Och nu har jag även tilldelats en huvudvärk. Tackar för den.
Trött på skolan. Det kanske inte bara är idag, men idag är skoltröttheten lite värre än vad den brukar vara.
För någon vecka sedan satt jag och Avin och pratade och filosoferade angående skolan och vi kunde inte förstå hur vi har orkat alla dessa år. Skolan är liksom aldrig rolig. Vi kom naturligtvis inte på något bra svar eller förklaring utan det blev bara ett konstaterande; VI VILL TA STUDENTEN.
Kär i hösten. Igår slog det mig att träd och buskar och alla växter har satt på sig årets höstskrud och gått från att vara gröna till att lysa upp hela min tillvaro med sprakande höstfärger. Helt underbart.
Och den kyliga luften har infunnit sig for real nu. Jag känner hur nostalgin bubblar inom mig mer och mer för var dag som går. Tihi.
Kär. I Linus då såklart. (Som alla andra dagar.) Men det har väl inte ungått någon.
Och imorgon firar vi tio månader tillsammans och det vankas mys-mitt-i-veckan-kväll (iochförsig blev jag bortskämd med det i natt också, men det är ändå lika underbart.) och en massa underbart mys i under täcket. Och sen sovasovasova tillsammans. YEAY!
I ett stort behov av en bästis-fika. Med ingen annan än just bästis-Carro, såklart. Jag har hur mycket som helst att berätta för henne att jag snart spriker och jag behöver bara få koppla av i hennes sällskap.
Jag tror jag ska kirra en fika med henne nu i veckan. Onsdag? Torsdag? Carro?
Sugen på en fredags-lunch med pästis-Avin. Och faktiskt även en mysig tjejkväll. Lunchen blir i alla fall som vanligt av på fredag och det är alltid fett mysigt. Och här ska tametusan en tjejkväll planeras.
Nu orkar jag fan inte skriva mer, för jag är inte på humör någonstans. Fytusan.
Jag ska nog försöka hitta något att glo på, på dumburken istället. (Som om det skulle vara mycket roligare) Eller varför inte plugga lite psykologi? Life sucks.
Förresten! Jag hittade ett litet roligt intelligens-test som fick min alltför gråa eftermiddag lite roligare. Om än för bara någon minut, men ändå.
Testa din intelligens och njut över hur jävla dum du är.
Det gjorde jag.
Here you go, pucko.
http://www.home.no/ctpics/blandat/hur_smart2.htm
I still believe it's true, I truly do.
Hallå dagboken och hej kompis!
Efter en (som vanligt) jättemysig helg ute hos älsklingen var det med en stor klump i halsen vi pussades hejdå vid busshållsplatsen sent i söndagseftermiddag. Det SÖG verkligen att sätta sig på den (som vanligt) proppfulla bussen hem, för att sedan komma hem och PLUGGA. Och sedan somna alldeles ensam utan Linus tätt intill.
Det är knappt att jag står ut. (Så snälla Gud, ge oss vår efterlängtade lägenhet nu, (helst på en gång men jag kan vänta litelite till, om jag verkligen måste vill säga..) för jag orkar verkligen inte längre. Vi behöver den, vi behöver få somna brevid varandra varenda kväll, vi behöver varandra HELA tiden. )
Det finns ingenting roligt eller intressant att nämna om måndagen, för det var bara en massa jävla skola och en massa jävla plugg. Rädda mig.
Jag vaknade aningen mer glad (än jag somnat kvällen innan) på tisdagsmorgonen och hela dagen gick jag runt med pirr i magen och tänkte bara på Linus och Linus och Linus och på våran kommande mys-mitt-i-veckan-kväll. Jag kan verkligen inte förstå hur jag överlevde hela förra terminen, det är helt ofattbart att jag klarade av det, för hur fan (!) pallade jag att sova utan älsklingen FEM (!!) (det är liksom fem för mycket!) dagar i veckan?! Nu har vi reducerat det till fyra och jag överlever knappt det. Helt jävla sick. Kvällen gick (såklart) alldeles för fort och nu väntar två (fittiga) nätter ensam i sängen. Livet är (jävligt, väldigt jävligt) tufft ibland.
Imorse var jag trött som aldrig förr och som vanligt fick älsklingen ligga kvar under det varma gosiga täcket och sova vidare när jag släpade upp mig med spagetthiben och hålögda ögon. Orättvist, jag vet.
Idag började skolans A-vecka (Det är en tradition långt tillbaka i Bromma gymnasium, då ett par utvalda treor får arrangera lekar och tävlingar för att hälsa dom små nya ettorna välkomna.) så det var bara lektioner på förmiddagen. INGET BANG. Vid ett skulle alla klasser vara redo och utklädda (vi skulle se ut som smurfar.. ehm..) för att sätta igång. Jag och Avin (som egentligen hade bestämt oss för att skita i löjligheterna och åka hem) bestämde oss efter många om och men att delta i vissa tävlingar. Men när vi kom till den första stationen, som var dragkamp, vände vi och gick hem. Hallå, dem trodde på allvar att vi skulle ställa oss på en plastduk full med såpa och köra dragkamp. Roligt att drutta på rumpan och sedan gå runt med såpa på byxorna hela dagen. Vad fan är grejen?
Istället mötte jag upp Linus som dagen till ära klarat sitt teoriprov. Han är så sjukt jävla duktig och jag är säker på att det inte dröjer länge tills han står med sitt efterlängtade körkort i handen. (Och därmed förenklar livet för både honom och mig. Yäss.) Vi lämnade in mitt halsband på lagning (jag får inte tillbaka det förrän om två veckor och det sög.) och gick hem och käkade. Efter lite mys och gos framför tv:n åkte han hem för att låta mig plugga.
Vilket jag har gjort ungefär sedan dess.
Men mitt uppe i alla filosofiska frågor och verklighetsuppfattningar (jag lyssnade på musik) började Lifehouse's låt Everything spelas på högsta volym i mina öron och herregud vad många känslor jag fylldes med på en och samma gång. Jag bara log och log, men kände ändå gråten nere i halsgropen. Det började pirra i magen och mitt hjärta ökade takten till femhundraåttio slag i minuten och fan vad nostalgisk och lycklig jag blev.
Den om någon låt väcker enorma lyckokänslor hos mig, då det är en av de första låtarna som jag förknippar med Linus (och mig och vårat förhållande.) Jag lyssnade jättemycket på den för snart ett år sedan och texten stämde (stämmer) in precis på hur jag kände (känner) för Linus. Det var som om han sjöng ut alla mina känslor. Den bara skriker kärlek och nyförelske och Linus. Herregud.
En annan låt (som jag också lyssnade på under filosofistudierna) och som också är en extremt mäktig och speciell låt för mig är, Tiger Lou's Oh Horatio. Den är så fruktansvärt, sjukt jävla superbra och det är en låt jag ALDRIG tröttnar på. Och den skriker också Linus och kärlek och lycka och nyförälskelse (kanske till och med mer än ovanstående) och hela jag fylls med något slags kärleksbubbel och jag tänker tusen underbara tankar på samma gång.
Precis när jag och Linus blev tillsammans visade (eller vad man nu säger) Linus den för mig och den fastnade i mitt huvud (och i hans ett tag.) och jag lyssnade på den dag och natt, hela tiden, överallt och om och om igen.
Och det kan jag fortfarande göra, för den väcker så många minnen och det är helt sjukt hur nykär den gör mig.
Och inte nog med det, så är det jättejättemycket höst ute och som jag tidigare sagt gör den mig sprudlande lycklig och nykär och förälskad och jag njuter varenda sekund.
Jag och Linus har idag varit tillsammans i TREHUNDRA dagar (fast inte egentligen, för vi firar två trehundra-dagars-dagar utav en viss anledning) och den ena (första) är idag. Och den andra är på fredag (The real one.) och nu på tisdag är det våran tio månaders-dag och Linus tisslar och tasslar om att han har någon överaskning. Jag (som är en väldigt (!) nyfiken person) håller naturligtvis på att dö av nyfikenhet och jag försöker (med alla medel) försöka få ur honom någonting. Utan framgång, såklart.
Förresten så vill jag bara skrika, så att helahela världen hör det;
JAG HAR ALDRIG VARIT SÅHÄR KÄR I HELA MITT LIV!
För älskling, det bara ska, vara du och jag tills döden skiljer oss åt.
Jag har i och med hösten börjat uppskatta allt positivt i mitt liv och jag kämpar verkligen för att försöka se det positiva i allt. Jag har en gång för alla insett hur betydelsefulla mina vänner är och hur jag aldrig (aldrig någonsin) skulle klara mig utan dem. Häromdagen satt jag och saknade min bästaste och käraste och älskade Carro och det slog mig, pang i ansiktet, att fan vad jag behöver henne. Jag kan inte ens tänka mig vad jag skulle göra utan henne, hennes förstående, råd och vänskap. Hon har varit min alltidalltid-trygghet i snart fyra år och bara blotta tanken på henne, gör att jag aldrig ger upp och kämpar och tar mig igenom saker även om det gör helvetes ont.
Mellan dig och mig stämmer allting, vi är liksom menade för varandra och du är min bästa vän.
Would you tell me, how could it be any better than this?
I really want to have you here.
Jag vill att det ska bli höst på riktigt nu. Kallare temperatur, sol (och regn) och kyliga vindar. Jag vill ligga under täcket en hel dag med älsklingen och prata om livet och titta på alla färgglada träd. Dricka te och gå mysiga höstpromenader. Springa runt i stickade koftor och halsdukar och känna kylan bita i kinderna.
Jag vill ha vinter med en massa massa vit underbar gnistrande snö. Åka pulka, bygga snögubbar och göra snöänglar. Ha tända ljus och dricka varm choklad och spela sällskapsspel med nära och kära. Och jag vill packa bilen proppfull med väskor och filtar och vänner och dra norrut till skidbackar och mysiga campingstugor. Lära mig åka skidor och snowbord om dagarna och sitta ihopkrupen vid en brasa och dricka varm choklad och spela kort på kvällarna.
Och jag vill ha jul. (Det slog mig häromdagen mitt under en psykologilektion - jag vill ha jul. Nu.) Jag vill klä granen och baka pepparkakor och lussebullar. Julhandla tillsammans med Stockholms hela befolkning och slå in paket och lyssna på julmusik.
Och sen vill jag har vår och ta studenten. Ha studentmössa på mig och ha champagnefrukost och vara helt jävla lycklig. Springa ut och skrika och skratta och skåla i skumpa och få massa nallar och blommor hängda runt halsen. Sedan stå och hoppa och dansa på en flak och dricka champagne och skrika; att för fan vad jag är bra, så att hela Stockholm hör det. Fira hela natten lång med alla jag älskar och dansa och supa och vara lyckligast i världen.
Dra iväg på en sista-minuten med tjejerna vill jag också göra. Och det väldigt väldigt gärna. Sätta mig på ett flyg till Grekland eller Spanien eller Bulgarien med bästa vännerna och sola och bada och kröka och dansa och leva helt tidlöst varenda kväll.
Jag vill flytta ihop med Linus och det så fort som möjligt. Jag (vi) orkar inte vänta en dag längre. Jag vill ha våran lägenhet (som förmodligen blir vår runt årsskiftet) nu i denna sekund. Och sedan köpa sköldpadda och (om Linus får som han vill) en (jävla) papegoja. Såsmåningom vill jag även skaffa hund och (kanske, väldigt kanske) katt.
Och om ett par år eller så, när vi har pluggat färdigt, skaffat jobb och en stadig ekonomi. När tid och vilja finns, vill jag skaffa barn. Minst två stycken. Helst en pojke och en flicka.
Jag kan knappt vänta.
Gah.
Alltid är det något som inte fungerar, krånglar eller hänger sig.
GAH!
Regn är det mysigaste som finns.
Många timmar senare, efter att ha diskuterat och tjafsat med den inkompetenta personalen på McDonalds i Vällingby, lämnat tillbaka en tröja i stan och uträttat ett par andra ärenden, kom vi äntligen hem till landet.
Vi käkade middag och mös i tv-soffan hela kvällen.
Vaknade till ösregn imorse, men hur underbart är inte regn egentligen? Hur mysigt som helst, tycker jag i alla fall.
Efter frukosten gick vi och lade oss igen och kramades under täcket. Och tittade och lyssnade på regnet som smattrade på fönsterrutan. (Jag säger ju att regn är mysigt!)
Nu har vi precis kommit hem från Norrtälje där vi har handlat och uträttat några ärenden.
Och nu ropar Linus; "Älskling, ska du har någon korv eller?". Ohja, älskling. Grr.
Sprudlande höstkänslor.
Godkväll dagboken.
Efter att ha såsat hemma hela dagen igår, kunde jag äntligen (!) springa upp till Vällingby och slänga mig i armarna på Linus. Vi inhandlade lite smått och gott och gick sedan hem till mig och käkade (enligt mig) en äcklig middag. (På den senaste tiden har jag blivit extremt kinkig och kräsen när det gäller mat. Hmm.)
Kvällen till ära skulle vi få sova tillsammans på en helt vanlig tisdag och jag var i extas. Vi tittade på Top Model ömsom Idol och tuggade i oss lite popcorn. Efter en massa gos och lite annat underbart mys somnade vi alltför sent, som vanligt.
Halv åtta imorse tvingade jag motvilligt upp mig själv för att duscha, käka frulle och fixa mig inför skoldagen. Några timmar senare pussade jag älsklingen (som låg och halvsov) hejdå och haffade tuben till skolan. De två första lektionerna förflöt någorlunda smärtfritt och vips så var klockan tolv och en tre timmars lång håltimme väntade. Hurra! Så jag och Avin stressade hem hit (för att kolla på Våra bästa år) fördriva tiden och passa på att umgås the two of us. Klockan blev två och det var efter många (väldigt många!) övertalningar och en massa peptalk som Avin lyckades få med (griniga) mig tillbaka för att ha matematik C lektion. Bitter och trött som fan (och gnällig!) följde jag till slut motvilligt med. I backen upp till my favouriteplace mötte vi i alla fall älsklingen (bland annat) och jag kunde sno lite pussar och kramar. (Det måste ha varit dem som gjorde att jag överlevde matten. I'm sure of it.) Matten var fett seg och jag fattade NOLL och satt och asgarvade istället. Till slut lyckades jag övertala vår lärare att låta oss gå tidigare och ett tag senare kom jag äntligen hem.
Och sedan dess har jag pluggat filosofi. Grattis och hurra på mig. Jag måste faktiskt medge att det är (lite) intressant. Nu är jag (nästan) klar och jag kan (nästan) allt och jag tänkte belöna mig med en powerwalk. Det är säkert ett år sedan jag tränade sist och jag som var nästan tränigsfanatiker där ett tag. Jag känner att jag behöver en uppfriskande och stärkande promenad (trots att jag är jäkligt trött) och jag har en gång för alla, bestämt mig för att börja äta mer hälsosamt. Eller ja, det kanske var att ta i, men i alla fall äta mindre onyttigt. Typ skippa chokladbiten eller chipspåsen. Ja, ni fattar konceptet. Och den här gången ska jag tamefan lyckas. Jag känner mig motiverad och jag ska bannemig inte ge mig. NU JÄVLAR!
För övrigt vill jag tillägga att hösten typ är här, på riktigt (!). Och det gör ingen gladare än jag. Det lustiga är att för snart ett år sedan insåg jag och älsklingen att vi var kära i varandra och det känns som om det är igår. Jag tycker det är helt sjukt (!) att ett helt jäkla år har passerat. Men samtidigt är det ju helt fantastiskt.
Det var inte direkt det jag ville komma fram till och det lustiga (eller lustiga och lustiga, det mysiga och underbara) är att hösten har fått mig alldeles nykär. Det känns bättre än någonsin mellan mig och Linus och om lyckan vore en person, skulle det vara jag (vi). Hösten gör mig oerhört nostalgisk och lycklig och varm och helt på nytt, sprudlande förälskad. (Det låter nästan som om det vore tal om vårkänslor, men jag ska nog införa något som heter höstkänslor. Vore inte det helt underbart?)
Stay a while and maybe then, you'll see a different side of me.
Givetvis vad min tanke att jag skulle plugga färdigt filosofin idag, men om jag ska vara ärlig, har jag inte ens börjat. Fan, vad jag suger. Istället har jag suttit och tittat igenom alla hundratals, tusentals, kanske miljontals bilder på datorn och inte vetat om jag ska skratta eller gråta åt alla fjolliga fjortisbilder, oseriösa (och fula!) fyllebilder och bara allmänt oseriösa pics. Heh.
Jag tänkte att ni kanske ville ha ett litet smakprov på mina ytterst vackra pics, så here you go!
Lite oseriösa pics på mig och min bästaste (!!) Carro.
Och lite mysroliga på min bästa Avin och myself.
Ett par old ones på mig och älskade Linda.
Och slutligen lite gamla och lite fjortis-bilder på mig och käraste Mickis.
Jag tror nästan att jag ska bli fotograf, eller varför inte slå på stort och bli modell. Hah.
Shop til' you drop.
Hej kompis!
För en dryg timme sedan klev jag in genom dörren med en massa påsar och extremt ömmande fötter, efter en hel eftermiddag på stan med min käraste vän Mickis. Vi har traskat runt i hur många affärer som helst (känns det som i mina fötter i alla fall) i jakt på skinnjackor, jeans, toppar, smink - ja, allt du kan tänka dig. Vi har pratat och pratat och skrattat och myst och ätit en helt utsökt middag i Kungshallen och pratat och skrattat ännu mer. Det har helt enkelt varit en helt toppen-eftermiddag.
Men nu har jag så fruktansvärt ont i fötterna och ont i huvudet och är så trött att jag skulle kunna däcka stående.
Vår kärlek får hela min värld att snurra.
Du har förändrat mitt liv så mycket mer än du tror. Du har fått mig att se saker annorlunda, se på mig själv annorlunda och på vad som verkligen räknas.
Du har gett mig liv,
en livsglädje jag aldrig någonsin har haft.
Du har byggt upp mig från att vara ingen alls, till att vara någon.
Du har gjort en meningslös människa värdefull.
Du har gjort mig till den jag är idag.
I'd do most anything for you.
Under alla dessa år som jag har fått vara en del utav era liv, har ni gett mig väldigt många saker att se tillbaka på, en massa underbara minnen att skratta åt och ni har skänkt mig trygghet och glädje och inte minst, kärlek.
Ni är dem finaste tjejerna jag någonsin har träffat och ni är mina allra allra bästa vänner.
Älskade, bästaste & käraste Carro, Avin, Jojjo, Mickis och Linda.
Ni gör varje dag till en lycklig dag.