It doesn't matter.

Tuesday update again: Det blev inget SATC och jag fixade inte naglarna, utan jag fastnade här. Sedan kom Jimmy och vi gav oss ut på vägarna. Halt och jävligt, men fan vad bra det gick! Och jag hade glasögonen på mig för första gången och jag såg allt. Det var helt sjukt. Och helt sjukt kul!
Kom nyss hem, har packat och väntar på att Linus ska komma hem, så att vi kan åka hem till landet. Ikväll kommer det att bli TV-spelsnördande hela kvällen, då Linus fått för sig att köpa Little Big Planet. Wöhö.

I'll know it by the feeling.

Tuesday update: Efter att ha förslösat en timme eller två liggandes i sängen med laptopen i knät, kastade jag mig in i duschen. Unnade mig en lång och skön dusch, gjorde balsaminpackning i håret och rakade de delar av kroppen jag vanligtvis rakar. Sminkade mig i godan ro, Linus ringde så vi pratade en stund och sedan traskade jag upp till Vällingby. Mötte upp en tunnklädd och mycket långhårig Jojjo och vi kikade i lite butiker. Slog oss sedan ner inne på Donken (as always) med en varsin jordgubbspaj. Pratade om allt och ingenting, men redan en och en halvtimme senare var hon tvungen att rusa. Det sög. Jag begav mig istället ut på jakt (efter Linus' order) efter en fölsispresent till Martin. Hittade ingenting, så efter att ha överlagt problemet med L i telefon, gick jag hem.
Mamma har precis tvingat i mig lite käk, så nu sitter jag här och gör absolut ingenting. Ganska behagligt faktiskt.
Funderar på att pilla lite på naglarna, eller titta på SATC. Har ju ett par timmar att fördriva innan Linus kommer hem.

Thoughts: Är det så konstigt att jag blir besviken på dig? Är det verkligen det? Det du gör är fel. I alla fall nu när omständigheterna är som dem är.
Och jag hatar det. För jag vill inte vara besviken och ledsen och arg på dig. Jag orkar inte det också. Det är redan för mycket som snurrar i mitt huvud. En sak till och jag kommer att explodera.
Jag antar att det inte är samma sak för dig som det är för mig.

You said never.

Tuesday morning: Gick upp strax efter åtta, åkte in till stan och L dumpade mig hemma hos mina föräldrar och drog till jobbet. Har sedan dess ätit frukost, hängt på nätet, vilat, skrivit upp viktiga saker i min almanacka och fyllt i lite papper som jag ska ta med mig till min sjukgymnast sedan.
Jag har snuskigt ont i huvudet som vanligt och det gör mig på fittigt jävla humör. Dessutom är jag förkyld igen. Jag tillfrisknar inte mer än ett par dagar, innan skiten slår till igen. Fattar inte att jag pallar ibland.

Later on: Om ett par timmar ska jag rusa iväg och möta upp Jojjo, för en mysig eftermiddag tillsammans. Det ser jag verkligen fram emot.

Maybe we can make it alright.

Thoughts: Jag saknar hur allt var i början, hur allt var förut. Jag vill dra tillbaka tiden, uppleva allt igen. Känna det jag kände, tänka som jag tänkte, vara den jag var. Hela tiden vill jag dra tillbaka tiden och stanna där. Då allt var bra.
Innan allt blev förstört, innan allt blev som det blev. Hela tiden finns det i mitt huvud. Och jag spolar fram och tillbaka, försöker hitta vad det var som blev fel, vad det var som startade allt det här.

Och jag minns den där natten glasklart.
Du minns det säkert inte, för det var nog inget "speciellt" för dig. Det kanske inte ens var äkta, du kanske inte ens menade det du sa. Du kanske bara gjorde det för att det är "något man borde göra". Men för mig betydde det något, för du gjorde det nästan ingen annan har gjort. Du är en av de tre människor som har sett det rasa. En av tre är Du.
Du fick se det den där kyliga sommarnatten, när jag söndergråten satt ensam på marken.
Du höll om mig när jag grät.


Yster.


It's you and me of all of the people.


Inlägg 900!!

It's all about you.

So far today: Mysig frukost framför TV:n, Singstar, julig lunch, ännu mera Singstar, sväng ner till ICA, mys i soffan.
Nu ska älsk och jag laga middag tillsammans och sedan bädda ner oss i soffan och titta på Wallander. Hur jäkla mysigt som helst.

Tomorrow: Linus jobbar (vad ovanligt!), och jag ska träffa Jojjo. Äntligen! Har inte sett henne på år och dagar. Ungefär. Vi kanske ska äta middag tillsammans. Och såklart ta igen all tid vi har förlorat. Åh! Jag längtar.

No one will stand us by.

Sunday: Mötte upp Carro vid halv två-tiden och åkte in till stan. Letade febrilt efter något snyggt på mellandagsrean, men hittade ingenting. I och för sig avskyr jag att leta kläder på rea. Allt ligger i högar och det är människor överallt och jag blir bara vansinnig. Men vi hade det mysigt ändå. Ett par timmar senare gav vi upp och gick och tog en fika. Blev mycket prat och många skratt. Runt sex-snåret hoppade vi på tuben hem och i Vällingby skiljdes vi åt. Halkade hem i kylan, slängde i mig ett par mackor och packade det sista, innan Linus kom hem. Åkte förbi jobbet på vägen ut till landet, då jag skulle lämna ett par papper. Somnade på vägen hem. Mår inte helt okay.

Now: Vi har precis ätit en god middag och jag mår illa som fan. Varför? Usch. Nu ska vi lata oss i soffan och se det absolut sista (som det ser ut nu i alla fall) Prison Break-avsnittet. Känns lite vemodigt, men skönt ändå. Den där serien får en ju att må dåligt.

You: Jag blir bara argare och argare ju mer jag tänker på det. Det där vidriga beteedet får mig att vilja kräkas. FYYFAN.

One day you'll be sorry.

Saturday night: När L kom hem käkade vi middag, umgicks lite med mina föräldrar, dippade chips och tittade på TV. Däckade vid halv elva och vaknade tre timmar senare. Då kollade vi på ett HIMYM-avsnitt och sedan låg vi och pratade en stund innan vi somnade.

Sunday: Vaknade vid halv elva, när Linus drog till jobbet. Håller på att göra mig anständig nu, för ska möta upp Carro P om en liten stund. Vi ska in till stan och trängas. Myspys. Och ikväll åker L och jag hem till landet.


The life long love of my heart.



I met horatio five years ago
Outside of munich on the way to rome
It was 45 degrees and i could barely breathe
He waved and said hey come sit by me
I was scared at first cos when he spoke it wasn't very soft
He told me about the life long love of his heart

Had a t-shirt on that said we're all gonna die alone
I still believe that's true, oh i truly do

I want you to notice
I want you to care
Oh horatio
Oh horatio


I want you to notice
I want you to care
Oh horatio
Please don't go
Please don't go

He was 22 unemployed with a perfect smile
On his way to paris no i never asked why
His english was as bad as mine but i will
Remember those hours for the rest of my days


I want you to notice
I want you to care
Oh horatio
Please don't go
Please don't go



(Detta är min absoluta favoritlåt alla kategorier någonsin.
Den är så fruktansvärt bra och det betyder helt sjukt mycket för mig.
Jag dör varje gång jag lyssnar på den.
It's my all time and forever favourite.)

I'll ever leave behind.



Head on to the other side
No one will stand us by
Dismantle me tonight and bury my arms right
Here on the other side
Don't mind the rising tide
Watch as I gently lead the both of us astray

Reach for the children first
Drowning of their own thirst
This is the outcome
But is this the outlook
The sound of the waterfall
Seems so unbearable

Pay no attention to the things that might appear

Out of time and place this is the last trace
I'll ever leave behind
I'll ever mention
So out of time and place this is the last trace
I'll ever leave behind
I'll ever mention 

I wanna be irreplaceable 
I wanna be of use 
I wanna be functional 
I wanna give you peace

Tell me your secrets and ask me your questions.

Nobody said it was easy,
It's such a shame for us to part.
Nobody said it was easy,
No one ever said it would be this hard.

I wanna be irreplacable.

Saturday update: Var uppe i Vällingby i förmiddags. Fyfaan. Folk överallt. Tänkte faktiskt ta en liten sväng på REAN, men jag orkade verkligen inte. Ska träffa bästaste Carro P imorgon, så får ta det då istället. Ska bli mys!

Now: Slog mig till ro och läste min nyinköpta Cosmo och fixade naglarna. Sjukt nöjd actually.

Grattis till: min älskade och käraste vän Jojjo, som fyller 19 år idag. HURRAA!!


I wanna be functional.

Friday: Mådde aningen bättre, men inte helt okay. Låg mest och vilade och pillade på bloggen och klickade mig runt på nätet. Tittade på det sista Bonde Söker Fru-avsnittet på webben också. Linus kom hem strax innan åtta och vi käkade överbliven julmat och bänkade oss sedan framför TV:n. Vid tio tände vi en massa ljus och dukade upp snask. Kröp ner under täcket och dippade chips framför sex (6!) HIMYM-avsnitt. Helt underbart bäst. Sedan gick vi och lade oss.

Saturday: Skulle egentligen jobba idag, men eftersom jag fortfarande inte känner mig helt frisk, så blev jag tvungen att sjukanmäla mig. Förlorar fett mycket cash, men men. Tänkte kolla på ett SATC-avsnitt eller två, det var längesedan. Ska nog börja om en tredje gång och kolla igenom alla säsonger från början till slut. YAY!
Sedan måste jag göra mig anständig och kuta upp till Vällingby och trängas. Måste uträtta ett par ärenden. Skulle vilja kika lite på REAN också, men det tvivlar jag på att jag orkar.

You: Jag blir så arg-så arg- så arg när jag tänker på det. Arg och ledsen och besviken och.. Helvete, Hur kan man göra så? Jag förstår det verkligen inte. Varför ger man inte någon en chans? Varför tar man inte reda på sanningen innan man skapar sig en uppfattning? VARFÖR? Varför skiter man i vissa, men inte i andra? Varför tror man alltid det värsta?
Jag blir fucking vansinnig och jag skulle vilja vräka ur mig en massa saker, men det går inte. För jag vet inte vad jag ska säga. Jag vet inte vad jag ska göra, för det spelar ju ändå ingen jävla roll. Om någon säger något, så är det tydligen så. Om man gör en viss sak, så innebär det tydligen det. Alltså. Det är sjukt. Hur i helvete kan man tänka och resonera så?
Jag vill ha en förklaring. Jag vill veta varför och hur och när och.. allt. Jag vill ha det förklarat rätt upp i ansiktet. Ärligt och rakt. Men det kan jag ju glömma. För det är tydligen inte så man gör. Utan man pratar bakom ryggen och ljuger och döljer och ignorerar. Falskt.
Helvetesjävlapissfittanusjävel. Det finns inte ord nog för att förklara hur mycket jag hatar dig för det här.

If I used to love you, it ain't nothing like I'm loving you now.

This is forever: För 770 dagar sedan blev jag tillsammans med min absolut bästa vän. I natt är det 770 dygn sedan L och jag blev vi. 770 dagar sedan jag hittade min själsfrände. (I och för sig hittade jag honom/min själsfrände för lite över tre år sedan, men ändå.) Under de här (tre åren som vi känt varandra) två åren som vi har varit tillsammans har vi upplevt och gått igenom så mycket tillsammans.
Vi har gått igenom nyförälskelse och magpirr, nervositet och kärleksbubbel; glittriga kärlekskvällar, glädjedagar och berusade sommarnätter; motgångar och salta tårar;  vi har hjälpt varandra, läkt varandra; vi har sett varandras starkaste och svagaste sidor, bästa och sämsta egenskaper; vi har lärt känna varandra på djupet, vuxit ihop och till slut blivit en. Vi har gått från skolkamrater till bekanta till vänner till bästa vänner till nyförälskade tonåringar till det vi är idag. Själsfränder.
 
  



Vi har lärt känna varandra, förälskat varandra, börjat älska varandra.
Om någon hade sagt att jag skulle hitta mitt livs kärlek i min bästa vän, för två år sedan, hade jag aldrig trott på det. För jag hade aldrig kunnat föreställa mig att vi skulle komma dit vi är idag. Att vi skulle ta det där steget som så länge lurade bakom hörnet, att vi skulle ta oss igenom allt vi gjort, att vi skulle komma varandra så nära. Jag hade aldrig kunnat drömma om det.
Och inte ens efter 25 månader tillsammans, kan jag förstå hur det gick till. Hur du plötsligt bara fanns där. Med all din fina kärlek, dina ömma pussar och trygga kramar. Du har förändrat hela mitt liv, du har gjort mig till den jag är idag. Du har gjort mig till en bättre människa.




Jag älskar dig. Och aldrig glömmer jag den där decemberdagen strax innan jul för två år sedan, då vi för första gången viskade det i varandras hörselgångar.
Sedan den dagen har jag aldrig tvivlat på min kärlek till dig. Och efter två år kan jag säga att jag aldrig har varit säkrare än nu. Du är mannen i mitt liv, du är Han med det stora H:et, du är mitt livs kärlek, du är allt. Jag vill dela resten av mitt liv med dig.
För tänk vilken fantastisk vändning livet kan få, när två 17-åringar hittar kärleken i varandra.

Jag vill alltid vara din.

Snart en vecka gammalt opublicerat inlägg.

Sunday: Vi hade en riktigt mysig dag här ute på vischan. Latade oss i soffan, myste i sängen, pratade. Efter middagen åkte vi och handlade lite snask, och när vi kom hem kröp vi ner i soffan framför Heartbreak Hotel - underbar film - och dippade chips. Myspys. Någon gång kring midnatt smög vi ner till köket för att julstöka lite. Vi slog in paket, gjorde lacksigill och myste. Innan vi gick och lade oss hann vi med ett par HIMYM-avsnitt.








Monday: 
Var inte direkt uppe med tuppen, men 10.15 är ganska tidigt för oss. Käkade julfrukost - risgröt och mamma Eva's hemabakade julbröd - precis som igår. Sedan kastade jag mig in i duschen och vid halv ett åkte vi in till stan. L släppte av mig hemma hos Carro och drog vidare till en polare. Jag tassade upp till C och sedan myste vi ett par timmar. Drack glögg och julmust, åt pepparkakor, lyssnade på julmusik och bytte klappar. Fick ett par mysiga tofflor (vilket jag önskat mig, men inte sagt till henne.. vi känner varandra alltför väl) som jag ska bo i nu i vinter. Yay. Vid halv fyra var jag olyckligtvis tvungen att åka till jobbet. Kom dit 20 minuter för sent p.g.a. den sinnessjuka trafiken, och fick åka hem en timme senare. Sjukt meninglöst, men tacksamt ändå.
Mötte upp Linus och Andreas i Vällingby och L och jag tog en sväng förbi Gina, innan vi åkte hem till mina föräldrar. Hejade och hämtade lite prylar. Sedan åkte vi till Linus jobb för att kirra en julklapp och sedan åkte vi äntligen hem till landet. Slocknade i soffan vid elva, och när Linus väckte mig vid halv två gick vi och lade oss. Sköönt.




When you feel like breaking down.

Julafton: Likadan varje år. Julgröt till frukost, jullunch hos farmor (hon blev så lycklig när hon såg mig att hon blev tårögd) med släkten på pappa's sida, Kalle Anka (såg bara tomteverkstaden), sedan hem där Linus väntade, julklappsutdelning, vidare till mormor för julbord med släkten på mamma's sida. Sedan blev den lite annorlunda. Vid 19 tackade vi för oss och Linus och jag gick hem och packade, för att sedan åka ut till landet och fira jul där med. Kom dit strax före åtta, åt saffranskaka och sedan blev det ytterligare en julklappsutdelning. Mys.
Det blev en mysig julafton och jag fick bra klappar. En Ipod Nano, en hårtork, ett par rosa underbara tofflor, ett presentkort på Gina Tricot, ansiktsprodukter, smink, en partyväska, en "Blåsapa" som torkar naglarna, underkläder, choklad och pengar. Yay.

Juldagen: Vaknade och mådde sjukt dåligt. Åkte in till stan tidigt på morgonen, då Linus skulle jobba, och jag trodde att jag skulle spy hela vägen in. Fyfaan. Låg sänkt hela dagen med magont, illamående och feber. Kul! Linus kom hem vid halv fem och tog hand om mig, och det är nog bara han som kan få mig att skratta fastän jag mår piss. Älskling.
Vi låg och vilade framför TV:n hela kvällen. Tittade på Robert Gustafsson's "Lösvikt" - sjukt bra - och på HIMYM. Somnade vid tolv, med 38,5 graders feber.

Today: Vaknade när Linus gick upp och gjorde sig i ordning för att dra till jobbet. (Han jobbar 24/7 och är borta 10-12 timmar om dagen, vilket SUGER.) Somnade om när jag vinkat av honom och vaknade för en timme sedan. Febern har gett med sig och jag mår lite bättre än igår, men känner mig ändå helt slut. Ont i huvudet har jag också.
Tänker ligga här i sängen hela dagen och VILA. Måste försöka piggna på mig till imorgon, då jag ska jobba 8-17. Usch.

Yay-yay-yay-yay.


Nya Ipod Nano - min nya lila älskling.


TACK ÄLSKLING!!

Merry christmas!

Woho: Idag är det da'n före doppareda'n. SÅ MYS. Linus är här hos mig, för han ska fira jul med oss imorgon (efter att han jobbat på förmiddagen) och det ska bli helt underbart. På kvällen åker vi även ut till landet och firar jul med dem också. Yay.
Nu ska älsk och jag mysa och titta på uppesittarkvällen på TV. Innan vi går till sängs ska vi nog smaka julskinkan också. Och hänga upp en varsin julstrumpa! Me love christmas.

(För intresseklubben: I natt är natten då L och jag aldrig har sovit tillsammans. Någonsin. Alla andra av årets nätter har vi nog bannemig sovit tillsammans. Men vi har som sagt alltid sovit åtskiljda natten mellan den 23:e och 24:e december. Men inte i år! Och jag älskar det. Min älskade-älskade-älskade Linus.)


För tredje året i rad hänger ett sådant här kärleks-pepparkaks-hjärta i vårt fönster på landet.
(L)

GOD JUL!!

You make me high.


Your touch makes it hard to breath.

Words are meaningless and forgettable.

Saturday night: När Linus kom hem åkte vi ut till landet, käkade middag på Donken och kom hem vid halv tio. Då slog vi oss ner tillsammans med lillebror Martin, för att slå in en massa julklappar. Vi hade jävligt roligt under tiden och jag skrattade gott åt bröderna elak's dryga kommentarer. Det märks verkligen att de är syskon, särskilt nu när Martin börjar bli så stor. När hela golvet var fullt med klappar, gick jag och Linus upp till vår soffa, för att titta på det senaste Prison Break-avsnittet. Sedan pratade vi länge, innan vi kröp ner i sängen. Vi avslutade kvällen med ett HIMYM-avsnitt.

Sunday: Vaknade av mig själv vid halv elva, efter endast sex timmars sömn. Men jag kunde inte somna om. Är förkyld som ett sepe och trött som fan. Linus ligger fortfarande och sover, så jag försöker få tiden att gå. Tänkte låta honom sova ut, då han i princip har jobbat 12 timmar om dagen hela veckan.

Sweet: Imorgon ska jag och
Carro ha julmys. Byta klappar och sådant där. Längtar efter henne. För hon gör mig lugn och trygg och lycklig och allt som är jobbigt försvinner en stund.

Fuck-fuck: Det är något som saknas, något som inte stämmer. Något är fel, men jag vet inte vad. Jag vill inte, orkar inte känna såhär längre. Men hurfan ska jag kunna göra något åt det, när jag inte ens vet varför jag mår och tänker och känner som jag gör?
Jag. Vill. Bara. Må. Bra.

För att jag är så damn häftig.

Jag bjuder på're:












LÖÖL:
Alla bilder är tagna för ett par år sedan. Fyfaan, vad schnygg jag var. Heh.


Alltid snygg, normal och nykter. Eller?

Elschzklin.

Something funny: I förmiddags satte jag mig vid min gamla, typ stenålders, dator, för att kolla upp lite saker. Trillade såklart in bland mina dokument, mina bilder.. Och jag skrattade så att jag grät. Massa gamla texter, konversationer, bilder, som jag har glömt bort. Eller förträngt. Sjukt kul! Satte mig och läste igenom en del av min och Linus' MSN-historik (en hel bok!) och hittade en massa roliga och söta saker.

För två och ett halvt år sedan var han en mina absolut bästa och närmaste vänner. Och vi hade timlånga konversationer över MSN, träffades så mycket som möjligt, och pratade om allt. Jag saknar det idag. Fastän han fortfarande är min bästa vän. Men nu när vi är tillsammans, och har varit det så länge, så blir det ju en annan slags vänskap. Vi umgås på ett annat sätt, pratar på ett annat sätt.. Alltså. Ja.. Det jag vill komma fram till är väl att jag saknar den vänskapen vi hade då, samtidigt som jag älskar det förhållandet vi har idag. Både som pojk - och flickvän, men även som vänner. Men ja. Skitsamma.
För att komma till det roliga, så hittade jag en konversation från sommaren 2006, två och ett halvt år sedan. Och Linus skrev så söta saker: 
  

Linus säger:

- "det är seriöst svårt att hitta nån som är snyggare än dig, jag har tänkt på det"
- "hmm... jag åkte faktiskt t-bana idag. Men jag såg inte dig, världens snyggaste tjej. Konstigt"
- "på den där bilden hade du sådär ASHÄFTIGA OCH SKITSNYGGA ögon"
- "saknar dig ju, och våra jättekonstiga diskussioner"

Och det bästa:
"men va fan, den bilden du har som visningsbild.. man blir typ medvetslös när man ser den"


SÅ JÄVLA SÖTT!

I close my eyes and the flashback starts.

Friday night: kan beskrivas med ett ord: HEMSK. Jobbade 16-21 och allt gick åt fanders. Det började med att Malcolm vägrade att kliva ur taxin när han kom från skolan. Efter en stunds misslyckad övertalning fick jag slita ut honom ur bilen. Och han var arg och skrek och var allmänt odräglig. Lyckades även (dock inte med flit) skalla mig på läppen. Yay. Resten av kvällen var han ett pain in the ass och hade sönder ett glas, hade ner en ljusstake i golvet, skrek, lade sig på golvet, grät och vägrade göra som han blev tillsagd. Han är ju sjuk, men ens tålamod tryter ibland ändå, kan jag ju säga.
Camilla höll sig lugn fram till middagen (som jag förövrigt lagade och jag KAN inte laga mat och särskilt inte en massa avancerade saker och jag var stressad som en idiot och var tvungen att laga en massa olika p.g.a. deras allergier.. FYFAAN), men sedan bröt helvetet lös där också. När jag sade åt henne att gå och kissa innan middagen blev hon rasande och hoppade och skrek och det tog nog en kvart innan hon lyssnade och gick på toaletten. Middagen förflöt ganska bra, fram tills att Camilla helt oprovocerat smällde ner tallriken och glaset i golvet, så att det flög spagetthi och saft överallt. Skickade in henne på sitt rum, men insåg då att hon inte hade tagit sin medicin. Så fick tvinga ut henne och sedan in igen. När jag och min kollega lyckats städa upp all röra, tänkte jag att "bara för att allt annat går åt helvete, så kommer väl Malcolm att bajsa på sig också", så jag satte honom på toaletten, men det kom ingenting. FEM MINUTER senare upptäcker jag att han har.. Gissa vad?! Bajsat på sig. Jag ville sjunka genom marken.
Ställde honom i badkaret för att duscha av honom, men han vägrade att stå still och jag hade förlorat mitt tålamod för längesedan. Till slut satte jag på honom pyjamasen, borstade hans tänder och gick ner till hans rum. Där läste vi en saga och sedan släckte jag lampan. (När man har släckt får man inte säga ett enda ord till honom och inte titta honom i ögonen. Bara ligga och vänta på att han somnar, vilket i värsta fall kan ta flera timmar.) Jag släckte lampan 19.45 och han låg och klappade händerna, gjorde ljud, slog i väggen, satte sig upp tusen gånger, och jag höll på att loose my mind totalt. Kl. 21 gav jag upp och Otto fick ta över. Kastade mig ut i kylan och andades ut. Linus kom och hämtade mig och när vi kom hem käkade vi middag, klädde granen och slog in några klappar. Somnade framför Björn Gustafsson - Ett Livsverk.

Saturday: Vaknade av att det gjorde fruktansvärt ont i ryggen, vid halv nio. Fantastiskt sätt att vakna på. Linus drog till jobbet för en timme sedan, så jag är helt solo. Är trött och vill helst av allt sova, men kan knappt ligga ner p.g.a. min fuckade rygg.  Bah.
Planerna för dagen är inte många, men jag MÅSTE kirra älsk's julklapp. Frågan är bara vadfan jag ska köpa. Usch, får fundera ut något. Ikväll ska vi åka ut till landet i alla fall. Har inte varit där hemma på snart två veckor, så det ska bli jättemys.

Friday.

Friday: Vaknade tidigt och kom precis hem från Vällingby. Gjörde mamma sällskap bland alla hundratals människor. Köpte i alla fall en klapp, så nu är det bara två kvar. Yay. Nu måste jag pudra näsan och sedan påbörja den evighetslånga resan till jobbet. Ska vara arbetsledare idag, lite skakigt, men roligt.

Makes me happy: Fick precis min lönespecifikation. Mer pengar än förväntat! WOOHOO!!

Feel the beat.

Thursday: Var ute i väldigt god tid och alla tunnelbanor och bussar synkade (!!), så jag var på jobbet en halvtimme innan jag började. Slog mig därför ner framför TV:n och sedan kom Chris förbi ett tag, "Hej älskling!", och lämnade min nyckel. Resten av kvällen var som vanligt med middagsrutiner och lek. Ganska drygt. Kl. 19 promenerade jag ner till bussen och i Ropsten kastade jag mig på tuben, hann precis. Kom hem vid åtta och slog mig ner framför Bonde Söker Fru. Linus kom hem en timme senare och hade med sig Björn Gustafsson's DVD - Ett Livsverk. SÅ BRA.
Kom i säng strax efter ett.

Kärleksbrev på FB.

Loggade precis in på FB.
1 friend request. Från M. Haidar. (VEM FAN ÄR DET?!) Född -79.
Sedan hade han så käckt skrivit ett litet meddelande som löd:

"Hi darling !!
if that is really you, than you are such a pretty, cute and sexy lady.If that is not you, than I am sure you are more pretty,d sexier..... It surprises me what angels like you are doung here on earth."

HAHA. Vad är det för fel på folk?

Behöver jag ens säga att det blev IGNORE på honom?

If you feel so walked on.

Thursday: Är så trött och sjuk att jag knappt orkar hålla ögonen öppna. Halsen gråter och det känns som om mitt huvud har blivit överkört av en lastbil. Fyfaan. Häller i mig te, men det verkar inte ge några större resultat. Helst av allt skulle jag vilja lägga mig ner och SOVA, men mina muskler klarar ju inte av det. Får störtont i hela ryggen och nacken och huvudet. Hey, jag har en 80-årings kropp, duråå? Helvetespiss.
Får se om jag gör morsan sällskap till Vällingby sedan, eller om jag stannar hemma och vilar så lång tid som möjligt. För jag måste ju faktiskt till jobbet i eftermiddag. Orkar fan inte.

En parentes: Idag har Linus och jag varit tillsammans i tjugofem (25!) månader. Jösses, vad hände? Tillsammans i 25, förlovade i 7. Skämtar du med mig? Jag blir lika chockad varje gång, för det känns som om vi blev tillsammans i typ förrgår. SJUKT. Fast mysigt är det ju :)


Don't you smile like you smile 'less you mean it.


SÅ BRA.
Och jag har sett den live.

This is how it feels to be special
I wanted to kill you the next day 
I  feel bad i feel bad i feel better 
I wanted to kill you the next day

I say twice i say thrice i say four times 
I wanted to kill you the next day 
I feel sane i feel sane have I lost it?
This how it feels to be special
This is how it feels to be nixon.

Hey, hey, hey, hey forever and ever and ever again.
Don't you smile like you smile 'less you mean it 
I wanted to kill you the next day
It infected the way that she dances
This is how it feels to be special
This is how it feels to be nixon
You give and you give and you give up.

This is how it feels to be special.



Is this how it feels to be special?

Wednesday: Gick och lade mig och vilade när jag hade publicerat föregående inlägg. Och somnade. Dirr. Helt slut. Vaknade igen strax innan ett och kastade mig in i duschen. Gjorde mig i ordning och snackade lite med morsan. Vid halv fyra kom Christoffer och hämtade upp mig och vi åkte till jobbet. Det var bara Camilla (brukare) som var där, så jag fick laga middag, fastän jag är värdelös på sådant. Camilla hade en dålig dag och när vi sade åt henne att duka av efter sig efter middagen, blev hon asförbannad och kastade både tallrik och glas mot mig. Hon missade, men hela min rygg blev nerstänkt med saft. Ja, herregud. Chris och jag hade roligt som vanligt i alla fall. Så tiden sprang iväg. Han drog vid sex och då kom vår kollega Otto. Jag drog en timme senare och önskade Otto lycka till, då han inte har jobbat ensam med Camilla förut. Kutade ner till bussen och kom hem för en halvtimme sedan. Har suttit bänkat framför Bonde Söker Fru sedan dess.

Tomorrow:
Ska upp till Vällingby med mamma på förmiddagen, för jag har lovat att hjälpa henne med den sista julklappsshoppingen. Sedan blir det jobbet.

I'm still caged inside.

Hör och häpna: Klockan är tjugo i tio och jag är vaken! Fastän jag skulle kunna sova ett par timmar till. Yay. Dock funderar jag faktiskt på att lägga mig och vila ett tag i alla fall, för jag är så förkyld att jag håller på att avlida. Och huvudet värker. Usch. Ska ju faktiskt jobba ett par timmar ikväll, så jag borde kanske vila upp mig lite innan dess.
Jag hade ju tänkt uträtta ett par ärenden nu på förmiddagen också, men jag vet inte om jag orkar stressa iväg idag. Men vi får la se hur dagen ter sig.

To do:
- Uträtta ärendena snarast möjligt.
- Fixa naglarna.
- Städa och organisera rummet.
- BLI FRISK.
- Övningsköra och plugga teori.
- UMGÅS.

Och allt detta innan veckans slut. Önska mig lycka till. Det lär jag behöva.

I don't know: Jag pendlar mellan att vara arg och besviken, till att vara ledsen och sakna, till att känna mig tillfreds med situationen. Ibland bryr jag mig jätte-jättemycket, men ibland känns det som om det kvittar. Varför är det så?
Och jag kan inte låta bli att undra om det alltid-alltid kommer att vara såhär nu, eller om det kommer att "lösa sig" som det alltid har gjort förut. Samtidigt vet jag inte riktigt vad jag helst vill. Bah.

I know you'll ask me to hold on.

Tuesday got better: Tack vare Carro. Vi möttes upp i Vällingby vid halv två, och sedan blev det en fem (5!) timmars lång fika. Vi pratade nog om allt som går att prata om, för man hinner ju få en hel del sagt på så många timmar. Och det var såå mysigt! Vi hade ju inte setts på ett tag (bortsett från i lördags) så vi hade massa att ta igen och uppdatera varandra om. Vi försökte t.ex. komma underfund med hur det motsatta könet fungerar. Men vi kom såklart inte fram till någonting nytt. Min hals, som var i ganska dåligt skick när jag gick hemifrån, mådde definitivt sämre när jag kom hem. Men det var det helt klart värt. Strax innan 19 skiljdes vi åt och jag gick nöjd hem. Tog en dusch och sedan hamnade jag, inte alltför otippat, här. Tada!
Linus borde vara hemma om en dryg timme och då blir det middag. Och sedan mysa framför TV:n tills det är dags att sova. Myspys.


Carro och jag kom precis fram till att det inte finns EN ENDA bra bild på oss två.
Så jag bjuder på denna (vilken iochförsig är bra på C), tagen i september 2007.
Över ETT ÅR SEDAN! Herrejissanes.

Tomorrow: Tänkte (faktiskt) gå upp tidigt och därmed slippa sova bort halva dagen. Måste uträtta ett par ärenden innan jag måste dra till jobbet vid tre. Ska spendera ett par timmar där de tre kommande dagarna. Känns sådär, med tanke på den sablans långa resvägen och de korta arbetspassen. Hinner liksom knappt dit, innan det är dags att åka hem igen. Och pengar blir det knappt heller. Men om man är en positiv människa som jag(..), så kan man ju faktiskt tycka att det är bättre än ingenting. 

Sick:  
Imorgon är det EN vecka kvar till julafton. Okay, vartfan tog tiden vägen?! Det är helt sanslöst. Snart är det vår igen (vilket iochförsig gör mig pirrigt lycklig, men ni fattar..) och sommar och höst och.. WTF?!

Take care of my memories.

Fucking tuesday: Är på pissigt jävla humör. Var precis uppe hos tidernas mest puckade läkare, för att få någon slags utredning av min hemska huvudvärk. Hon var totalt hjärndöd. Usch. Lyssnade inte på vad jag sa, sade emot mig, sa att jag skulle göra ditt och datt och struntade fullständigt i att jag sade att jag redan har gjort allt det där utan något jävla resultat.. Ja, ni fattar. Hon vägrade skriva ut mina vanliga tabletter, de ENDA som har hjälpt under alla dessa år. Det är fan tack vare dem jag har överlevt det här senaste året. Men NEJ. Skrev ut några andra, som har helt sjuka biverkningar. Yay. Och när jag frågade vad jag ska göra åt den här dagliga huvudvärken, svarade idioten att jag skulle ta Alvedon. HERREGUD. Om det hade hjälpt hade jag väl redan tagit det, men Alvedon har inte fungerat på flera år. Fick dock en remiss till att sjukgymnast, så mamma och jag gick dit och bokade tid. Ska dit i början på januari. Hon verkade i alla fall vettig. Alltid något liksom. BAH. Är så jävla-jävla-jävla trött på det här nu. Om inte den här s.k. behandlingen hjälper (vilket den inte kommer att göra..) skulle hon skicka iväg mig till en neurolog. Men woho. Det borde någon ha gjort för längesedan. Helvetesjävlapissanus.

Inte nog med att kärringen snuvade mig på mina vanliga tabletter, hon skrev som sagt ut några som har helt fruktansvärda biverkningar. Jag kommer inte ens våga ta dem, så jag är körd. Kommer leva med outhärdlig smärta resten av livet typ. Fyfan, vad glad man blir.
Vid begynnande migränhuvudvärk ska jag alltså trycka i mig:
- 1st 10mg's
Maxalt Rapitab, vilken ska lindra symptomen genom att dels ha en sammandragande effekt på de utvidgade blodkärlen och dels genom att påverka nerverna till dessa kärl.
De VANLIGA biverkningarna är bl.a.: bröstsmärtor, hjärtklappning, buksmärtor, HUVUDVÄRK(??!!!), sömnlöshet, andnöd.. And so on. Great. Man tror ju knappt att det är sant.

Mitt ENDA hopp ligger nu i sjukgymnastiken. Och akupunkturen. Men dit ska jag inte förrän i januari, så jag hinner ligga sänkt med fruktansvärd smärta många gånger innan dess. Jag hoppas-hoppas-hoppas verkligen att det kommer att hjälpa. SNÄLLA GUD, hjälp mig nu. För annars vet jag inte vad jag gör. Har ingen kraft kvar. Så om inte det där hjälper, ger jag upp. Ja. Jag gör fan det.

Now: Måste lugna nerverna med något. Är så förbannad att huvudvärken blir värre. Och det är ju inte okay.

Later: Ska iväg och fika med Carro P om ett par timmar, och det ska bli myspys. Känner att det i alla fall kommer att göra mig på bättre humör. Woho.

Saturday.


There's still rage inside.

Sunday: Slösade bort hela dagen hemma. Skrev ett sjukt seriöst inlägg (publicerar det ev. ikväll) och glodde på TV och sysslade med lite annat meningslöst skit. Linus kom hem vid halv sju, så vi käkade middag och tog sedan en promenad. Resten av kvällen myste vi framför TV:n i vanlig ordning. Helt i min smak.

Monday: Vaknade senare än planerat, pussade L hejdå och kastade mig in i duschen. Gjorde mig i ordning och precis när jag skulle kuta upp till tuben ringde mamma och sa att jag absolut inte fick gå någonstans, då hon i all hast glömt sina nycklar imorse. Jahapp. En dryg timme senare kom hon hem och jag åkte in till stan. Mötte upp Carro som var ute på klappjakt och vi gick och käkade lunch. Det var helt bäst som vanligt, med redan en timme senare var jag tvungen att stressa till jobbet. Det SÖG. Pratade i luren med Carro när jag kom fram och sedan ringde Linus och vi pratade tills Malcolm kom. Hans mamma: "Har du blonderat håret? Jag kände knappt igen dig!". KUL. Jag som redan var lagom missnöjd. HEH. Maria kom vid 17 och hon skickade hem mig vid sex, en timme innan jag slutade egentligen. Jag behövdes inte längre, så hon tyckte att jag skulle åka hem. TACK. Kom hem för en timme sedan och har sedan dess inte gjort ett dugg. Skönt.

Tomorrow: Är ledig hela dagen, så ska försöka träffa Carro P. Var längesedan vi umgicks bara vi två och vi har massor att uppdatera varandra om. Hoppas att hon inte är upptagen.
Tänkte höra med Jojjo också, om hon är ledig imorgon kväll. För henne har jag seriöst inte träffat på månader. Usch, saknar henne.


Don't be afraid to let them show.

Saturday: Vaknade av alarmet vid åtta, efter knappt sex timmars sömn. Linus kastade sig in i duschen, medan jag packade ihop våra saker. Åkte in till stan, Linus bytte om och fick sedan skjuts av min pappa till jobbet. Jag å min sida slängde mig på sängen och sov vidare ett par timmar. Vaknade vid tolv och slösade tid framför laptopen tills jag skuttade in i duschen. Kl. 15 var vi bjudna på 3års-kalas hos min moster, då mitt kusinbarn fyllt år. Han har blivit så stor!! Helt sjukt. Gick runt och sa "dumprat" hela tiden. Så jäkla söt. Vid 17 stressade vi hem och jag gjorde mig snygg inför kvällen. En timme senare var jag hemma hos födelsedagsbarnet Carro. SÅ mys att träffa henne, var alldeles för längesedan. Har saknat henne. Där blev det sedan tjejmiddag, käkade och drack gott, körde jag-har-aldrig och tiden sprang iväg. Kom hem för en liten stund sedan, har ont i skallen. Linus är på julbord med sina kollegor, så vi får se när han kommer hem. Saknar honom.


Söta födelsedagsbarnet.


(L)


(Både bilderna är tagna på vår studentdag.
Bilder från kvällen kommer när jag får dem från Carro..)

LÖL: Förutom att Carro fyller 19 år idag, så fyller jag exakt på dagen 19 ½ år. Inte illa pinkat va?



I don't miss you at all.

Friday: Spenderades på stan tillsammans med älskling. Jag kirrade en fölsispresent till Carro P och Linus shoppade kläder till sig själv. Efter ett par timmar slog vi oss ner i Kungshallen för att käka en kinesisk middag. Myspys. Därefter blev det till att åka hemåt. Spenderade kvällen framför TV:n, drickandes glögg och ätandes pepparkakor. Kom i säng alldeles för sent.

And I was alive.

Thursday: Vaknade sent och gjorde oss i ordning för att åka in till stan. Drog till jobbet direkt när vi kom hem, och slängde i mig middag på vägen dit. Hade tidernas drygaste kväll på jobbet. Fanns ingenting att göra. Slutade 19 och Linus hämtade upp mig och vi åkte hem. Efter en kort visit hemma, släppte L av mig hos Carro och fortsatte sedan till jobbet för att gå på någon trist kurs/utbildning. Jag å min sida trippade upp till Carro och terroriserade hennes ringklocka och jag hörde hur hon skrattade där inne, haha. Vi slängde oss ner i soffan och Carro gjorde i ordning en kopp te till mig, för att lindra min ömma och sjuka hals. Var (är) ju förkyld som ett AS. Vi spenderade sedan hela kvällen nedsjunkna i soffan, pratandes och skrattandes. SÅ JÄVLA BÄST. Klockan hann bli halv tolv innan Linus kom och hämtade mig. Då hade nästan fyra timmar gått. Oh! Älskade Carro. Det var precis vad jag behövde.
När älsk och jag kom hem tog vi en dusch och käkade lite, innan vi kröp ner i sängen och tittade på HIMYM.






I love you.

All I want for christmas is you.

Wednesday: Linus och jag spenderade åtta (8!) timmar i köket. Vi bakade lussebullar, pepparkakor, kokade knäck och gjorde ischoklad. Satte igång vid 16, tog en paus för att käka pizza framför Bonde Söker Fru och fortsatte sedan till någon gång efter midnatt. Helt sjukt. Men mysigt hade vi! Lyssnade på julmusik och till slut var vi så trötta så att vi asgarvade åt allt. SÅ mysig dag.


Pepparkakor: Före..


.. Och efter. Mitt och Linus' traditionsenliga hjärta fanns med för tredje året i rad.


Nygräddade lussebullar.


Visst ser de goda ut?


Ischoklad.


Och knäck.


Innan vi hoppade i säng låg vi framför TV:n och avnjöt ett par HIMYM-avsnitt. Yay.

Yster.


Du&Jag.
Världens bästa kombo.

(L)

Hell yäh.

SMS mottaget från Carro P, i förmiddags:
"Nu har jag körkort! :D"

Grattis-grattis-grattis (igen) darling.
Jag tvivlade inte en sekund :)

You are the nearest to heaven.

No words are enough: för oss, älskling. För dig. Det finns inga ord i världen som ens i närheten skulle kunna rymma allt jag känner för dig. Och jag avskyr att det låter klyschigt och töntigt och jag vet inte vad, när jag säger det, men jag menar det verkligen. Jag kan inte säga eller göra eller visa någonting för att du ska förstå hur viktig du verkligen är.
Du är det viktigaste. Det absolut viktigaste jag har. Det bästa jag har. Det är du som alltid-alltid finns där. Det är du som alltid-alltid förstår allt. Det är du som alltid-alltid älskar mig. Oavsett. Det är du som gör att jag orkar fortsätta när allt känns hopplöst. Du är min styrka. Du är min glädje, min trygghet, min visdom, mitt stöd, min kärlek. Du är allt. Allt-allt-allt.


Efter mer än två år, är jag fortfarande sådär kvävande kär i dig. Jag vill ha dig nära hela tiden. Vill inte vara en meter ifrån dig, en sekund utan dig. För jag är bara hel när du håller min hand. Du är min halva. Du gör mig fulländad. "You complete me."
Vem vore jag utan dig? Jag kan inte se mig själv utan dig nu, älskling. Det går inte. När jag ser mig, ser jag dig också. När jag ser in i framtiden, ser jag dig brevid mig. Jag ser mitt liv tillsammans med dig. För jag vill ha dig för alltid. Och jag menar det. Verkligen, verkligen menar det. Alltid-alltid-alltid.
Jag förstår inte hur jag klarade mig i livet innan du kom in i det. Jag kan knappt förstå att jag levde innan dig. Det låter sjukt, men det är sant. För du har varit min så länge nu, så det är svårt att tänka sig att jag faktiskt inte alltid har haft dig. Jag vill aldrig vara utan dig igen.
För jag kan lova dyrt och heligt, att jag aldrig skulle kunna leva utan dig. Inte en jävla chans.
Jag älskar dig, jag älskar verkligen dig. Mer än någonting annat i hela världen.
"You're all I ever wanted, all I ever needed."

I still can't believe you actually fucking picked me.


(Jag behövde vräka ur mig all kärlek som bubblar inom mig.)

Why am I so afraid?

Tuesday: Satt nere hos frisören kl. 12.30. Där blev jag sedan ompysslad i två och en halv timme. Färgning, hårinpackning och klippning. Så nu är mitt hår ljusare är någonsin, men jag måste erkänna att jag inte är riktigt nöjd. Ville inte bli såhär blond, men jag får väl vänja mig. Linus sa att det var fint i alla fall. Men det skulle han säga om det blivit grönt också, så..
Drog till jobbet efteråt och spenderade kvällen där. Lärde upp en ny tjej och sedan kramades jag med Malci och lade pussel med Gabriel. Kl. 19 hämtade Linus upp mig och vi åkte ut till landet. Since then har vi käkat middag och tittat på TV. Mysigt.

Alltid Yster.

Carro om You're my wonderwalls:
"Och jag älskar dig! Du vet att jag inte kan fungera utan dig. För alltid din. För alltid min. För alltid vår."



När vi är tillsammans är allt som det ska.
(L)

And I miss the look in your eyes.

Fact: Jag saknar. Hela tiden är det något eller någon jag saknar. Jag saknar min gamla högstadieklass, jag saknar några av dem som stod mig närmast förut (L, H, S & M), jag saknar min morfar, jag saknar gamla vänner, jag saknar saker jag brukade göra, jag saknar hur jag var, jag saknar hur vissa saker var, jag saknar allt som inte längre finns kvar i mitt liv.
Och jag saknar de som finns kvar, men som jag träffar för sällan. Som jag har dåligt samvete över, som jag egentligen skulle vilja träffa varje dag.  Jag saknar mina vänner. Varje dag. Varje dag saknar jag dem för att jag inte hinner träffa alla så ofta som jag skulle vilja.

Carro, min älskade. Det finns inte ord nog att förklara hur mycket jag saknar dig varje jävla dag vi inte ses. Jag vill ha dig brevid mig hela tiden. All the time.
Linda, Jojjo, Carro P, Mickis.. Jag saknar er. Och jag längtar alltid tills nästa gång vi ses.




Älsklingar.
(L)

I see your true colors.


Jag vågar nästan påstå att det här är en av de finaste låtarna jag någonsin har hört.
Usch, den är så vacker att jag får ont i magen. Och jag börjar nästan gråta.

You with the sad eyes
Don't be discouraged
Though I realize
It's hard to take courage
In a world, full of people
You can lose sight of it
And the darkness, inside you makes you feel so small

But I see your true colours shining through
I see your true colors, that's why I love you
So don't be afraid, to let them show
Your true colours, true colours
Beautiful, ooh like a rainbow


Show me your smile and
Don't be unhappy, can't remember when
I last saw you laughing
If this world makes you crazy
And you've taken all you can bear
Just call me up, because you know I'll be there




You can lose sight of it all.

Sunday night: Jag somnade halv tio, helt slut. Vaknade igen vid elva, höll mig vaken igenom hela CSI, men somnade vid midnatt igen. Vaknade igen vid två, då Linus satte på ett HIMYM-avsnitt, men jag somnade efter fem minuter. Kom i säng vid tre och sov sedan fram till tolv imorse. Förstå hur trött jag var! Aldrig varit sådär sänkt förut. Usch.

Monday: Startade morgonen med att boka tid hos frisören. Så imorgon kl. 12.30 ska jag klippa och färga barret, yay.
Linus och jag segade hela förmiddagen och vid halv fyra drog jag till jobbet. Arbetade själv med Malcolm och vi hade det väldigt mysigt. Pratade med min Carro i luren också. Saknar henne! Vid 17 kom Maria och det första hos utbrast var: "Vilken sexig klänning du har Jessi!". Yay, hade på mig den som jag köpte i lördags. Sedan hade hon köpt med sig thaimat som hon bjöd mig på. Oh! Innan jag gick hem kom min chef in med lite papper till mig. Slutade 19 och Malcolm blev ledsen när jag skulle gå. Min sötnos.
Kom hem vid åtta och käkade middag med min älskling. Sedan dess har vi myst framför TV:n.

Fuck you: Du är inte ens värd mina ord.


I know this is the part, where the end starts.

(Wednesday: På kvällen käkade vi middag i Vällingehus och jag kan svära på att jag aldrig har blivit så mätt förut. FYFAN. Sedan åkte vi ut till Djurgården, för att gå på Lena+Orup, på Cirkus. Mysig kväll.

Thursday: 
Under dagen.. )
 
Friday:
Var som sagt inne i stan och julhandlade med min moster och hennes man. Vi hade det riktigt trevligt, och jag lyckades kirra klappar till pappa, mamma, Carro och Jimmy. Check! Har kommit igång i alla fall. Vid halv sex mötte vi upp Linus vid Svampen och sedan gick vi och käkade middag på Grodan. Utsökt as usual. Älsk och jag kom hem vid 19 och jag hade fruktansvärd migrän. Gjorde allt som kan göras: värktablett x2, kyla huvudet, ligga i mörker och tystnad. Gav inte med sig helt, men lättade efter någon timme. Linus och jag spenderade de resterande vakna timmarna framför en Wallanderfilm och ett par HIMYM-avsnitt. Asmys!


 På Grönan.

Saturday:
Linus och jag vaknade sent som vanligt, så vi stressade upp och gjorde oss i ordning. Sedan promenerade vi upp till Vällingby, där jag hämtade min ring och köpte en klänning och ett par tights inne på Gina. Därefter åkte vi vidare in mot stan. Jag somnade på tuben in (?!). Bytte till bussen och hamnade till slut på Gröna Lund. Vi promenerade runt på deras julmarknad och det var mysigt. Alla lampor, ljusmusiken, åh! Vi åt korv och drack varm choklad. Vann två påsar kexchoklad, på Cloetta-lotteriet också. Yay. Drygt två timmar senare åkte vi tillbaka in till stan, där vi sprang in på H&M, där jag köpte en "partybag". Så söt. Sedan haffade vi tuben hem. Slängde i oss middag och myste resten av kvällen. Kom i säng vid ett, helt slut.




Sagolikt vackert.

Sunday: Kaos på jobbet. Kom dit vid åtta, slöade och serverade sedan Camilla frukost. Var ensam och hon fick ett epilepsianfall. Sjukt obehagligt. Men det gick bra! Fick en smärre chock när det sedan ringde på dörren och såg att Mazdak och hans pappa stod utanför. Enligt schemat skulle inte han vara där, och jag kunde inte ha hand om båda två. M måste ha en personal för sig själv utav vissa anledningar. Ringde chefen och förklarade läget, så det löste sig sedan. Vitoria (och nej, hon heter inte ViCtoria..) och Malcolm (som var på utflykt) fick komma tillbaka. Resten av dagen flöt på bra, men var helt fruktansvärt trött när klockan närmade sig 15. Två timmar senare hämtade älsk upp mig och vi åkte hem.
Tog en lång och skön dusch och har sedan tryckt i mig kexchoklad. Var dödligt sötsugen. Och nu har vi precis ätit middag och jag är så mätt att jag håller på att dö. Ikväll ska vi bara mysa-mysa-mysa.

Inte okay: Mitt fruktansvärda hår. Det är för långt, mörkt och ser helt enkelt förjävligt ut. Usch. Ska nog boka tid hos frisören imorgon, för det här funkar inte längre.

Darlings: I MISS YOU!!!

Hold my hand when I feel alone.

Thursday: På förmiddagen uträttade jag och Linus ett par ärenden, och han var en sväng på jobbet. Sedan åkte vi vidare till Tryffeln, där Linus höll mig sällskap ett tag. Hade hand om både Malcolm och Camilla, vilket gick super. Camilla var på bra humör och Malcolm var världens busfrö. Maria kom vid fem och vi hade trevligt som vanligt. Slutade 18 och Linus och jag åkte hem. Kvällen var hemsk och jag har nog aldrig mått så dåligt. Låg och grät i flera timmar. Men Linus tog hand om mig och vi låg och pratade hela kvällen och natten. Vad skulle jag göra utan honom? Somnade någon gång efter fyra.

Friday: Vaknade vid elva, har huvudvärk och mår piss av värktabletten. Om 25 minuter kommer min moster och hennes man och hämtar upp mig. Vi ska julhandla enligt tradition. Varje år sedan jag var sju-åtta år har vi julhandlat tillsammans. Mys. I eftermiddag ska de bjuda mig och Linus på middag också, yay. Hoppas bara huvudvärken ger med sig.

I can't escape myself.

I can't escape this hell.
So many times I've tried,
But I'm still caged inside.
Somebody get me through this nightmare.
I can't control myself.

I know what it feels like to find the one in this life.


I'VE FOUND THE ONE THAT I'LL SPEND FOREVER WITH.

So I'll be holding my own breath, right up 'til the end.

Tuesday: Gick upp vid tolv, käkade frukost och myste ett par timmar. Sedan hoppade vi in i duschen och gjorde oss snygga. Åkte in till Norrtälje, var på uselt jävla humör och hade huvudvärk, så var inte världens trevligaste människa. Men men. Sprang in i Annie på Åhléns, köpte lite hår - och ansiktsprodukter nere på stan och sedan åkte vi upp och handlade på Flygfyren. När vi kom hem lagade Linus mat, medan jag vilade. Nu har vi precis ätit efterrätt och sitter och glor på TV som vanligt. Tänk att alla våra kvällar är så förbaskat vanliga. Bah.

I have nothing to say but: JAG ORKAR INTE MER. Jag gör verkligen inte det.

You're my wonderwalls.


Carro: Du har varit min bästa vän i fem (5!) år. Du har varit min själsfrände sedan den dagen då vi hittade varandra. Sedan den dagen har det varit Du&Jag. Sweetnose&Yster och det är det enda som har behövts. För mig har det alltid räckt med att veta att du finns där, att jag har dig, att du älskar mig. För genom att veta just detta har jag överlevt alla dessa år. Vet du om det? Vet du om att jag inte hade varit den jag är idag, utan dig?
Vi har förändrats under dessa år, gått igenom saker på varsitt håll och tillsammans, vi har blivit äldre och mognare.. Men ändå står vi stadigt vid varandras sida. Och det är det jag älskar allra mest. Att jag alltid kan lita på dig. Att jag vågar lita på att du alltid kommer att vara min bästa vän. För jag tror verkligen det. För jag vet att det inte finns någonting i världen som skulle kunna dra oss isär. För jag släpper dig aldrig. Aldrig. För jag kan inte leva utan dig.
För alltid din, för alltid min, för alltid vår.
Jag älskar dig.


Linus: Du har varit min bästa vän i tre (3!) år. Du har varit min pojkvän och andra halva sedan den där natten för två år sedan, då vi fick varandra. Och sedan dess har du aldrig lämnat min sida. Du har stått där med mig genom allt, skrattat med mig, gråtit med mig, älskat mig. Som ingen annan.
Det finns ingen som känner mig bättre än du, det finns ingen som vet så mycket om mig som du, du är den ende som verkligen vet allt. Och jag älskar det. För du är hela mitt liv, hela min värld, du är mitt allt. Du är det viktigaste i mitt liv.
Och jag kan inte minnas hur mitt liv var innan dig, för nu är du så självklar. Du är Han med det stora H:et. Det känns verkligen så och jag tror verkligen det. För jag kan inte leva utan dig.
Ad Infinitum, älskling.
Jag älskar dig.

No one can ever change this.

Monday: Vaknade en timme för sent, eftersom Linus alltid stänger av alarmet i sömnen. Sjukt irriterande. Gjorde oss i ordning och drog upp till Vällingby, beställde en ny ring och jag köpte lite saker inne på Gina. Sedan var L snäll och skjutsade mig till jobbet. Var själv, tog emot Malcolm (och hans mamma och äldre bror.) Gick super. Vid fem - halv sex kom Maria och vi snackade mest skit, medan familjen umgicks. Fick dra tidigare och redan vid 18.50 var Linus och jag på väg hem till landet. Handlade på vägen hem. Köpte (bl.a.) en chokladkalender, ett kalenderljus, pepparkakor och julmust för att fira att det är första december (!) idag. Käkade paj när vi kom hem och kollade sedan på Boston Tea Party, så bra! Nu har vi precis kommit ur duschen och ska krypa ner i soffan och plöja How I met your mother. Vår nya drog.