I wanna be functional.
Friday: Mådde aningen bättre, men inte helt okay. Låg mest och vilade och pillade på bloggen och klickade mig runt på nätet. Tittade på det sista Bonde Söker Fru-avsnittet på webben också. Linus kom hem strax innan åtta och vi käkade överbliven julmat och bänkade oss sedan framför TV:n. Vid tio tände vi en massa ljus och dukade upp snask. Kröp ner under täcket och dippade chips framför sex (6!) HIMYM-avsnitt. Helt underbart bäst. Sedan gick vi och lade oss.
Saturday: Skulle egentligen jobba idag, men eftersom jag fortfarande inte känner mig helt frisk, så blev jag tvungen att sjukanmäla mig. Förlorar fett mycket cash, men men. Tänkte kolla på ett SATC-avsnitt eller två, det var längesedan. Ska nog börja om en tredje gång och kolla igenom alla säsonger från början till slut. YAY!
Sedan måste jag göra mig anständig och kuta upp till Vällingby och trängas. Måste uträtta ett par ärenden. Skulle vilja kika lite på REAN också, men det tvivlar jag på att jag orkar.
You: Jag blir så arg-så arg- så arg när jag tänker på det. Arg och ledsen och besviken och.. Helvete, Hur kan man göra så? Jag förstår det verkligen inte. Varför ger man inte någon en chans? Varför tar man inte reda på sanningen innan man skapar sig en uppfattning? VARFÖR? Varför skiter man i vissa, men inte i andra? Varför tror man alltid det värsta?
Jag blir fucking vansinnig och jag skulle vilja vräka ur mig en massa saker, men det går inte. För jag vet inte vad jag ska säga. Jag vet inte vad jag ska göra, för det spelar ju ändå ingen jävla roll. Om någon säger något, så är det tydligen så. Om man gör en viss sak, så innebär det tydligen det. Alltså. Det är sjukt. Hur i helvete kan man tänka och resonera så?
Jag vill ha en förklaring. Jag vill veta varför och hur och när och.. allt. Jag vill ha det förklarat rätt upp i ansiktet. Ärligt och rakt. Men det kan jag ju glömma. För det är tydligen inte så man gör. Utan man pratar bakom ryggen och ljuger och döljer och ignorerar. Falskt.
Helvetesjävlapissfittanusjävel. Det finns inte ord nog för att förklara hur mycket jag hatar dig för det här.
Saturday: Skulle egentligen jobba idag, men eftersom jag fortfarande inte känner mig helt frisk, så blev jag tvungen att sjukanmäla mig. Förlorar fett mycket cash, men men. Tänkte kolla på ett SATC-avsnitt eller två, det var längesedan. Ska nog börja om en tredje gång och kolla igenom alla säsonger från början till slut. YAY!
Sedan måste jag göra mig anständig och kuta upp till Vällingby och trängas. Måste uträtta ett par ärenden. Skulle vilja kika lite på REAN också, men det tvivlar jag på att jag orkar.
You: Jag blir så arg-så arg- så arg när jag tänker på det. Arg och ledsen och besviken och.. Helvete, Hur kan man göra så? Jag förstår det verkligen inte. Varför ger man inte någon en chans? Varför tar man inte reda på sanningen innan man skapar sig en uppfattning? VARFÖR? Varför skiter man i vissa, men inte i andra? Varför tror man alltid det värsta?
Jag blir fucking vansinnig och jag skulle vilja vräka ur mig en massa saker, men det går inte. För jag vet inte vad jag ska säga. Jag vet inte vad jag ska göra, för det spelar ju ändå ingen jävla roll. Om någon säger något, så är det tydligen så. Om man gör en viss sak, så innebär det tydligen det. Alltså. Det är sjukt. Hur i helvete kan man tänka och resonera så?
Jag vill ha en förklaring. Jag vill veta varför och hur och när och.. allt. Jag vill ha det förklarat rätt upp i ansiktet. Ärligt och rakt. Men det kan jag ju glömma. För det är tydligen inte så man gör. Utan man pratar bakom ryggen och ljuger och döljer och ignorerar. Falskt.
Helvetesjävlapissfittanusjävel. Det finns inte ord nog för att förklara hur mycket jag hatar dig för det här.
Crap
Trackback