Den första kyssen är alltid den bästa.


Och igår var det exakt tre år sedan Linus' och min första kyss. Det finns inte så mycket jag kan säga, för ord är alltid så överflödiga när det gäller mina känslor för L. De är alldeles för stora och speciella och värdefulla för att jag någonsin ska kunna förmedla dem. Ibland tror jag inte ens att han själv förstår hur mycket jag älskar honom.

Han är den finaste människan jag någonsin har träffat. Han är den absolut bästa för mig.
Och jag får så ont i bröstet när jag tänker på dig, älskling. För där inne trängs så många känslor och så mycket kärlek att det snart inte ryms mer.