Nu har det gått så långt att jag funderar på att gå och prata med någon. Någon professionell.
Jag har ältat problemet med mina två närmaste vänner och visst, det hjälper till viss del, men det leder ingen vart. Och jag får ingen klarhet i hur jag skall lösa problemet.
Jag känner mig så jävla hjälplös(!) och jag kan inget annat än se på när han lider. Det gör mig tokig. Och arg. Och ledsen.
Det gör så fruktansvärt ont, i varenda cell i kroppen. Och jag är så frustrerad att jag ibland bara skakar.
HUR KAN DEM?
I don't get it.

Jag vet bara att jag inte klarar mer.
Jag kan inte bara se på.