Igår firade jag och min älskling ett halvår här ute på landet. Och trots att vi inte gjorde något speciellt var det helt klart en helt underbar dag.

Jag vaknade vid nio och kunde som vanligt inte somna om utan tvingade upp mig själv och placerade mig vid datorn. Passade på att pilla det sista på överaskningen till Linus medan han sov och langade iväg ett par utlovade mms på mitt mästerverk. Femtio minuter senare började Våra bästa år, så jag gosade ner mig i soffan och satte på tv:n, men ingen av kanaljävlarna fungerade. Jag satt, utan överdrift, i 10 min och tryckte på alla möjliga knappar men inte ett liv fick jag i tv:n. Arg, insåg jag att det inte var någon idé och gav upp.
De följade 2-3 timmarna satt jag här och gjorde ett x antal försök att få upp Linus. Samtliga misslyckades. (Jag fick inte upp honom förrän ca fyra timmar efter att jag gått upp. Herrejävlar, vad bra jag är på att fördriva tid.)

Vid ett sändes Våra bästa år igen, så denna gång satte vi oss där nere där kanalerna fungerade (!) Woho. Linus fixade frukost till mig medan jag segade framför tv:n. Sötnos.
Duschade efter några timmar och satte oss sedan ute med en varsin glass och spelade Mastermind. Jag sög.
När det blev för kallt bestämde vi oss för att gå in och mysa, men det slutade med att vi brottades och kittlades istället. Hysteriskt roligt. Sedan spelade vi ett tv-spel som går ut på att man ska göra massa rörelser framför en kamera och det var extremt svårt att hålla sig för skratt då man såg ut som en idiot. Och det ska tilläggas att jag även sög på detta spel.

När klockan hunnit bli så mycket som sju skrek våra magar efter mat, så vi "lagade" pizza och hade en liten mysig middag för två ute på altanen. En massa tv & film-tittande följde därefter och vi såg bland annat Davinci koden. Som jag redan har sett. Jag somnade helt otippat (?), men den var så extremt långtråkig när jag redan visste vad som skulle hända.

Runt tolv var den äntligen (!!) slut och timmen som följde härnäst står utan tvekan med på listan över mitt livs bästa och lyckligaste stunder. (Och den står HÖGT på listan.)
Klockan 00.00 låste jag in mig på Linus rum och började min lilla överaskning.  Jag släckte ner och tände en massa ljus överallt och sedan bytte vi halvårs-presenter.
Jag fick det finaste halsbandet jag någonsin har sett. Seriöst, det var så vackert att jag höll på att började gråta, av lycka. Det är diamanter formade som ett hjärta och inuti sitter två små guldhjärtan, som symboliserar Linus och mig (och vår kärlek.) Och berlocken hänger på en tunn virad glittrig guldkedja. Herregud, så vackert det är. Och det är helt klart det finaste jag har fått i hela mitt liv.

Kvällen avslutades i soffan med en varsin kopp te och en "film". Vid halv fyra somnade jag lycklig (!!!!) i älsklingens famn.