When will I see your face again?

I onsdags befann jag mig i skolan, i stort sett hela dagen, som vanligt. Jag slutade vid fyra och åkte därefter in till stan för att fixa en hemlis. Jag blev FETT nöjd och hoppade trött, men glad på tuben hem. (För övrigt kände jag mig som en riktig kändis. Övriga kommentarer är överflödiga.)
När jag kom hem var jag så oseriöst trött att jag inte förmådde mig att plugga, så jag hängde här istället och knåpade lite på en annan hemlis.
Jag somnade som en klubbad säl efter ett långt och mysigt telefonsamtal med Linus.

Igår morse vaknade jag mer utvilad än jag gjort dem senaste veckorna, så jag tog en lång och skön dusch och sminkade och fixade mig sedan noga. Jag hade den bästa hårdagen på månader.
Jag hade två korta lektioner samt en föreläsning om mobbing och slutade redan vid halv två. Jag och Avin promenerade då hem till henne, för att hämta skor till mig och lämpa av en massa böcker. Sedan stressade vi ner till tuben och åkte till Fridhemsplan för att köra ett medelpass på Friskis&Svettis. Det var hur roligt som helst, men fett jobbigt. Vi kom fram till att vi tappat all vår kondis och styrka, då vi förut (när vi tränade regelbundet) kunde köra ett sådant pass utan att knappt bli trötta. Igår var det som sagt annorlunda och vi var helt slut efter bara några minuter. Heh.
Efteråt kände vi oss iallafall fett duktiga och snyggare, hell yeah.

När jag kom hem tog jag en snabb dusch och slängde i mig ett par rostmackor för att stilla min hungriga mage. Sedan hängde jag här och låg även och läste ett tag. Så sent som vid sju kom älsklingen hit, efter att han kirrat en hemlis i stan. Vi käkade middag och belägrade oss sedan i sängen, där vi låg nästan konstant hela kvällen och natten.


Jag är kär.

Crap

Kommentera, kompis!:

Name:
Remember me?

Your e-mail:

URL:

Your crap:

Trackback