Precis som gårdagen, började denna dag hemskt. Jag försov mig och fick stressa som en jäkla idiot hela morgonen. Det fanns ingenting jag ville ha på mig och allt satt fel, håret såg ut som ett skämt och mamma sprang runt och försökte prata med mig fastän jag snäste tillbaka. Lite (mycket) för sent smällde jag igen ytterdörren och flåsade mig upp till tunnelbanan. Skyltarna visade "Hagsätra 7 min", jag höll på att smälla av. För att försöka lugna ner mig tryckte jag i hörlurarna i öronen och vred upp till högsta volymen och lyssnade på låtar som brukar få mig på bättre humör. Det fungerade ett tag. Väl framme vid Stora mossen sprang jag (nästan) upp för backen och jag höll på att dö. Den där backen är inte att leka med, särskilt inte klockan tio på morgonen. Avin var också sen och vi möttes upp vid entrén och sprang (bokstavligt talat) upp till klassrumet. Vi slängde oss in i sista sekund och var beredda på att bli grillade på läxförhöret.
Men, hör och häpna, MIRAKLET JAG BAD OM IGÅR SLOG IN! Det var tydligen inte bara jag som inte förstått filosofi-läxan och mina klasskamrater höll på att göra revolt. Dem (vi) vann och sköt upp läxförhöret till onsdag. Under lektionen passade jag på att fråga om allting jag inte förstod och nu kan jag ALLT. Fett skönt.

Under lunchen satt jag, Avin och Leyla ute i solen och rökte och tjattrade och det kändes som vår(!). Solen bländade och det var helt sjukt varmt. Jag blev en aningen bitter, eftersom vårkänslan inkräcktade på mina höstkänslor men njöt av det faktiskt underbara vädret. De två sista lektionerna var religion och historia och historian som var den sista gick oerhört långsamt. Vi tittade på en film (dock en relativt intressant och tänkvärd film) men tiden tycktes stå still. Carro och jag satt och skrattade uppgivet varje gång jag tittade på klockan, som knappt rörde på sig. Halv tre, efter en almost olidligt lång en&enhalvtimme, fick vi äntligen sluta.

Under dagen mottog jag ett sms från Carro som hade fått förhinder och var tvungen att ställa in våran planerade fika. Jag blev både bitter och besviken, då jag sett fram emot våran date i över en vecka, men jag bet ihop och bestämde mig för att ta tillfället i akt och göra någonting vettigt - plugga.
Linus och jag slutade samtidigt och möttes för att sällskapa till tuben, jag var på sjukt dåligt humör och Linus fick som vanligt en släng av det. Jag bad om ursäkt och lyckades ragga med mig honom hem för att mysa lite. Det blev som vanligt inte bara en liten stund, som vi sagt, utan tre timmar. För en timme sedan lämnade han mig och jag har läst igenom ett helt häfte om segregation och intregration. Fytusan vad jag är bra.