Kvart över fucking sex imorse ringde mitt alarm och det var sjukt frestande att ligga kvar och strunta i den mentala träningen igen, men jag "lider" utav någon helt sjuk självdiciplin så jag hoppade upp (okej, det kanske var att ta i, men kravlade mig upp då..) och började sminka mig. Det blev totalt misslyckat och jag såg HEMSK ut (men man kan ju inte alltid vara snyggast i världen liksom). Dessutom var mitt hår helt livlöst och platt (eftersom jag duschat kvällen innan och sovit med blött hår. No good combination!) och jag såg allmänt tragisk ut. Woho.
Runt halv åtta tvingade jag Linus att käka frukost med mig och sedan stressade jag vidare tills jag gick, återigen för sent hemifrån. Ibland suger jag, faktiskt.

Dagen idag har varit lång och jag slutade inte förrän kvart över fyra, efter en evighetslång och horribel matamatiklektion. Som vanligt gick det käpprätt åt helvete och jag och Leyla (och Avin, lite ibland, när hon hängde med) satt och skrattade åt våran lärares nacke. Det finns faktiskt en vettig förklaring, tro mig. Till slut slutade vi och jag och Leyla traskade ner till Stora mossens tunnelbanestation. Det var underbart fint och höstigt ute och vi började prata om årstider och huruvida det är mysigt på vintern eller inte. Och fördelar och nackdelar med samtliga årstider. Jag kom i alla fall till slut fram till att jag ÄLSKAR VARENDA ÅRSTID, när den väl kommer.
Vi pratade även om hennes kommade 18-årsdag. på novemberlovet (bara en och en halv vecka kvar!) smäller det och det kommer att bli middag och förkrök och sedan krogen. Det ska bli jävligt roligt.


I Vällingby sprang hon iväg till bussen och jag mötte Jojjo som stod och väntade. Vi tog en snabb tur till donken och köpte en varsin, gissa vad? CHICKENBURGER! Det är liksom standard. Sedan drog vi oss tillbaka till tunnelbanan denna gång för att möta min älskling, som skulle hämta saker hos mig innan han åkte hem.
Idag har nämligen Linus, min finaste älskling, TAGIT KÖRKORT! Jag bara tjöt rätt ut när jag fick ett sms där det stod att han hade klarat det. DET ÄR SÅ JÄKLA ROLIGT OCH SKÖNT, och jag är grymt glad för hans skull.
Så hela vägen hem till mig pratade vi om just detta och när vi kom hem stressade jag runt och gjorde en massa ovettiga saker, innan Linus återigen gick upp till Vällingby och jag och Jojjo gav oss ut på en höstpromenad.


Det var mängder med färggranna löv överallt på marken och träden och jag var så jävla lycklig. Vi gick runt och pratade om mig och Linus, en massa minnen och hon uppdaterade mig angående våra föredetta klasskamrater som hon nyligen träffat. Jag blev minst sagt förvånad och chockad när hon berättade hur mycket dem hade förändrats, men det var väldigt roligt att höra. Vi pratade om kärlek och hat och vänner och vi gick runt och lyssnade på musik och sjöng. Vi hamnade även i en liten lekpark där vi gungade på några, jag tror det var, hästar. Jag höll på att ramla både baklänges och framlänges. Sedan åkte jag lite rutschkana och jag insåg, efter att nästan att ramlat framåtstupa, att jag suger på att leka.
Vi promenerade vidare och sjäng och pratade om allt möjligt.
Under tiden mottog min mobil en massa sms från älsklingen där han beklagade sig över att han saknade mig så mycket och att han ville kramas. Han tyckte även att vi skulle gå hem "eftersom det var mörkt ute!" Är han inte sötast i världen, så säg? Även Linda terroriserade min mobil och sa att hon saknade mig (värst vad alla saknar mig, heh) och undrade om jag (vi) inte kunde komma upp till Vällingby (och Vällingehus) och hälsa.
Givetvis kunde vi det och vi kramades lite innan hon var tvungen att stressa vidare.
Jojjo och jag promenade genom centrum och dansade och sjöng på något som lät som afrikansk festmusik, men roligt var det. Kort därefter var vi båda tvugna att dra oss hemåt och vi kramades hejdå och bestämde att vi skulle ses oftare.