Nu vet jag hur lycka smakar.
Hela torsdagskvällen spenderades nedbäddad i sängen tillsammans med Linus. Vi tittade på tv och pratade tills vi somnade någon gång mitt i natten.
På fredagen vaknade jag av att Linus' alarm ringde någon gång runt åtta. Det var nog den vidrigaste alarmsignalen jag någonsin hört och jag tryckte snabbt av den och vände mig om och somnade igen. En dryg halvtimme senare vaknade jag igen och knuffade och försökte få liv i pojkvännen min som skulle till skolan. Det slutade med att han sjukanmälde sig och jag likaså, för att få hela dagen till vårt förfogande.
Hela förmiddagen befann vi oss i sängen; vi tittade på tv, käkade gårdagens kvarlämnade smågodis till frukost och hade det helt underbart.
Många timmar senare, när allt smågodis var uppätet och det inte fanns något mer att se på tv masade vi oss upp och fixade en riktig frukost. Det blev massa rostmackor, ägg, juice och te. Det var sjukt gott.
Därefter hamnade vi i sängen igen där vi tittade på ännu mer tv. Jag tror vi tittade på Oprah, närmare bestämt och Linus tyckte det var väldigt intressant. Heh, han är söt han. Runt tre hade jag fått nog så jag tvingade Linus att göra mig sällskap i duschen. Nyduschade och snygga gav vi oss sedan ut på en liten höstpromenad bort till våran favoritgunga (som vi hittade för några veckor sedan). Det blev en jäkligt kort lekstund för vår del, för det var SNORKALLt ute och våra händer höll på att förfrysa.
Vi värmde oss en kort stund innan vi begav in till stan och därefter ut till landet. När vi kom hem var varken jag eller Linus på bra humör så vi lade oss i sängen och pratade och kramades och tröstade varandra. Lagom till middag kändes det någorlunda bättre för oss båda så vi satte oss framför Idol och tryckte i oss käk. Där hängde vi även resten av kvällen och tittade på alla möjliga tv-program och filmer.
Så sent som halv ett vaknade jag till liv på lördagen och insåg, att för första gången (det måste bannemig vara den första gången, kanske den andra) under hela mitt och Linus föhållande, hade Linus vaknat före mig. Jag blev minst sagt chockad, men glad över att jag slapp banka liv honom för en gångs skull. Vi trippade utvilade ner och Linus, som precis fått en bil, övertalade mig att åka med en sväng "bara för att provköra". Sagt och gjort. Lillbrorsan hans ville naturligtvis hänka och större delen av åkturen satt dem båda och skrattade åt mig när jag förskräckt skrek att Linus skulle sakta ner. Tack och lov överlevde vi och fixade därefter frukost.
Timmarna gick och vi latade oss i soffan. Runt fem-snåret raggade vi med Linus' morsa in till Norrtälje och flygfyren för att handla godsaker inför min och Linus planerade myskväll. Det blev räkor, ost och kex, chips och dip och dricka. Inget bang.
När vi kom hem gick vi en kort och kall men väldigt mysig promenad i skogen och mörkret. Vi egofotade oss och pratade och skrattade. Stelfrusna käkade vi middag och bänkade oss sedan framför tv:n (fyfan, vad mycket vi tittar på tv alltså. Det är nästan ett skämt.) Vi dukade därefter upp alla godsaker och tittade sedan på alla dessa humorprogram och tävlingar som TV4 är experter på att sända, tillsammans med Linus morsa och brorsa.
Mamma Eva hade tidigare under kvällen berättat att det var stjärnklart och jättefint ute, så jag och älsklingen var naturligtvis tvugna att gå ut och se efter.
Vi promenerade runt lite och tittade på flera miljarders stjärnor och letade stjärnbilder och hittade en stjärna som vi bestämde skulle vara vår egna kärleksstjärna.
Klockan var runt elva när vi kom in igen och vi satte på den allra sista Beck-filmen. (Det suger att det inte ska spelas in några fler. Fuck.) Vi tittade sedan på ett till avsnitt av Prison break, My name is Earl och 2½ Men, innan vi borstade gaddarna och gick och lade oss.
Jag sov minst lika länge på söndagen och hör och häpna, Linus vaknade innan mig igen (!). Herregud.
Vi såsade framför tv:n och sängen innan jag haffade bussen hem till Stockholm.