Tvåhundratrettio dagar - hur fan ska jag överleva?

När Linus kom hit käkade vi middag och sedan satte vi igång med mattestudierna. Och det gick precis som det brukar göra.
Linus försöker förklara, jag blir arg för att jag inte förstår vadfan han pratar om, han blir irriterad för att jag fnyser och fräser åt honom, jag blir ännu argare för att han blir irriterad (för jag är ju liksom en kvinna i nöd och sådana får man inte bli irriterad på..), han blir arg för att jag är arg och sedan sitter vi och är arga på varandra istället för att plugga. Det slutar alltid med att någon av oss börjar kramas och sedan blir vi sams igen. Sådär är det VARENDA gång.
Det är som dömt för att misslyckas.

Jag känner mig dock lite klokare än innan han kom och det känns ganska bra. Men klok nog för att klara G är jag INTE. Inte ens i närheten av så klok är jag. Men vadfan ska man göra? Jag är helt enkelt inte skapad för att kunna hantera matte och det får jag lov att acceptera, hur jävla surt det än känns.

Efter ett par timmar gav vi upp och mös i sängen istället och det var fucking underbart. Precis som alltid.

Förövrigt så längtar jag smärtsamt mycket tills imorgon och till lovet. Jag behöver verkligen vara ledig. Jag behöver återhämta mig, samla krafter. Annars kommer jag att gå sönder.
Skolan tar verkligen livet av mig just nu. JAG ORKAR INTE! Men jag MÅSTE bita ihop, för det är ju faktiskt "bara" tvåhundratrettio dagar kvar till STUDENTEN (!)..


Crap

Kommentera, kompis!:

Name:
Remember me?

Your e-mail:

URL:

Your crap:

Trackback