Efter att ha knarkat ett avsnitt av 2½ men och skrattat oss gråtfärdiga igår kväll, fixade vi lite smaskigt att avnjuta i sängen framför filmen Smekmånaden. Under filmens gång började vi naturligtvis prata om våran smekmånad och vi spånade och fantiserade och diskuterade vilket land som skulle vara mest romantiskt att åka till. Vi kom fram till att det skulle bli ett varmt land i alla fall, alternativt Venedig (trots att det typ är klyschornas klyscha). Jag somnade efter halva filmens gång och vaknade ungefär precis när den slutade. Yäss, jag som ville se den.
Vi myste under täcket ett tag och däckade kort därefter. Vid halv ett vaknade jag till och beordrade älsklingen om att borsta gaddarna med mig. Vid ett var vi nerbäddade igen och redo för att somna, Linus yrade av trötthet och jag däckade på ett par sekunder.

När alarmsignalen ringde halv åtta imorse, var jag glad att jag struntat i första lektionen och slapp gå upp sex, för jag var trött som ett jäkla sepe. En dryg kvart senare lyckades jag släpa mig ur den varma gosiga sängen och Linus' lockande famn och hoppade (läs; stapplade) in i duschen. Jag racersminkade mig och tvingade upp Linus att käka frulle med mig. Han såg ut som en zombie och jag var stressad som en gnu. Därefter gick han och lade sig igen och jag for hit och dit som ett streck för att hinna allt jag behövde göra. Jag lyckades bli klar i tid (trodde jag i alla fall) men när jag precis skulle gå upptäckte jag att jag glömt att ladda mobilen och jag sjönk genom jorden. Det fanns naturligtvis ingen chans att jag skulle klara mig utan den så det var bara att slänga den på laddning i några minuter. Självklart kom jag för sent till första lektionen och det första jag slängde ur mig till Avin var; "Det är verkligen min dag idag!" och drämde väskan i bänken. Vilken underbar morgon.

Ju längre dagen gick desto gladare blev jag och dagen som börjat avskyvärt (med undantag att jag fick vakna och mysa lite med älsklingen) började se ljus ut. Under lunchrasten började vi prata och fråga ut vår käre klasskamrat Helio. Det visade sig bli mycket (!) roande. Vi gled in på ämnet brudar och sex och vi luskade ut alla möjliga smaskiga detaljer om hans privatliv. Vi var dock inte så seriösa och skojade och ställde dem mest sjuka frågorna du kan tänka dig och skrattade hysteriskt åt hans absurda svar. Jag kläckte ur mig något om "papperspåse på huvudet" vilket Leyla fann extremt roligt och tjatade och associerade allting med papperspåsar resten av dagen.

Efter min nästsista lektion mötte jag en aningen bitter pojkvän utanför mitt klassrum och det visade sig att han hade försökt få tag i mig den senaste halvtimmen för att pussas hejdå. Jag hade lyckats missa fyra sms och tre samtal och Linus var lätt irriterad. Jag bad om ursäkt och vi pratade och kramades en liten stund innan han begav sig in mot stan och jag till mattelektionen.  Den var ett skämt. Ett stort jävla skämt.
Efter tio minuters genomgång suckade jag och gav upp. Jag fattade verkligen ingenting. Han höll på med ett (ETT!) fucking jävla tal i en halvtimme (HALVTIMME!) och det var frågan om miljardes bokstäver och siffor på en och samma gång. Det slutade med att alla satt och skrattade, inklusive våran charmige spanjorlärare,  eftersom INGEN (!) i hela gruppen förstod någonting. Jag fördrev den sista halvtimmen med att pilla på Avins mobil och bläddra igenom min almanacka (kalender - vadfan är skillnaden?) typ tjugo gånger.

Vid fyra fick vi äntligen sluta och jag och Leyla traskade ner till tuben i det underbara höstvädret. Vi diskuterade flickvänner (läs; en specifik flickvän) på vägen till Vällingby där vi kramades hejdå. Fem minuter senare mötte jag Mickis för att käka middag och uppdatera varandra om våra liv (och umgås för nöjets skull, såklart). Vi käkade middag i Vällingehus och blev fullständigt proppmötta, men det var det värt. Till "efterätt" blev det varmchoklad och te. Vi pratade om framtiden och nutiden och dåtiden. Vi diskuterade förhållanden och kärlek och sex. Skrattade åt minnen och saker som hänt den senaste tiden i våra liv och kom fram till att vi måste ut på krogen tillsammans snart (då vi två är en oslagbar kombination på fyllan (annars också för den delen)) Det var helt underbart och välbehövligt och jag längtar redan till nästa gång.

Halv åtta (efter tre timmars prat) bestämde vi att det var dags att börja röra sig hemåt eftersom jag behövde plugga. Det var kyligt och mörkt när jag promenerade hem med Linus som sällskap i telefonen och vinterkänslan smög sig nästan på. Since then har jag med tappra försök försökt plugga filosofin, men det har gått uruselt. Det är helt ointressant och svårt, dessutom. Jag gav upp efter tio minuter och får hoppas på ett mirakel eller något imorgon när det ska förhöras skriftligt.

XXX.