Strax efter att jag publicerat det senaste inlägget kröp jag ner under täcket för att vila. Jag slocknade på en gång. Vaknade två timmar senare, fortfarande lika slut. Är så trött att jag dör. Det spelar ingen roll hur mycket jag än sover eller vilar, jag är konstant trött. Hela tiden. Kanske inte så konstigt om man tänker efter ändå - jag sover max 5-6 timmar varje natt och har dessutom ett snuskigt fysiskt krävande jobb. Oh ja, vilken bra kombination. Men om man ser det såhär, så behöver jag ju faktiskt inte slänga ut en förmögenhet på gymkort eller släpa mig ut och springa varje kväll för att hålla formen någorlunda. Det får jag liksom på köpet. Annat blir det i höst (om jag inte jobbar kvar..), då sätter jag igång med träningen igen. Saknar verkligen att träna regelbundet, det gjorde jag ju under flera års tid, för ett-två år sedan. Men i höst så, då ska jag tvinga med mig älsk på både löprundor och till gymmet. Vi ska bli så snygga. Inte sant, älskling?

Snart kommer älskling hem! Jag har saknat honom sanslöst mycket idag. Usch. Men snart så.. då ska vi mysa-mysa-mysa. Längtar.