SMS mottaget från Carro, 02-08-08, 14.50:
"Baby.. Jag läste din blogg. Vad har hänt? Kan vi ses snart? Jag kan ses mån-tors nästa vecka"

Älskade, fina Carro. Vad skulle jag göra utan dig? Seriously.
Din omtanke lägger sig som ett varmt, gosigt täcke på mitt hjärta. Alltid.
För du finns där. Alltid. Det vet jag. Alltid. Jag älskar det. Alltid. För du är min bästa vän. Alltid. Och jag finns här. Alltid. För du&jag är för alltid. Alltidalltidalltid.

Vi sitter på MSN och pratar nu, precis som vi alltid gjorde förr. Vi kunde sitta i tiotals timmar och bara prata-prata-prata. Våra samtalsämnen tog aldrig slut. Flera timmar, bara hon och jag och våra tankar. Nu för tiden har vi aldrig tid och jag saknar det. Carro sa precis att hon fick nostalgivibbar och det får jag också. Det är mysigt.
Vi pratar om sådant som behövs pratas om och det känns skönt. För hon är precis som jag. Och hon förstår precis vad jag menar. Och hon säger alltid de rätta sakerna.
Det älskar jag henne för.