I keep you on my mind both day and night.

Le weekend har spenderats i lugn och ro här hemma på vischan. I lördags satt älsk och jag hemma framför TV:n, då vi båda är förkylda som två as. Vi myste framför en massa serier och vilade upp oss.
Yesterday åkte vi in till stan på eftermiddagen för att hälsa på hemma hos mina föräldrar. Två timmar, en varsin glass, skratt och prat senare sade vi hejdå till mamma och pappa och åkte hem igen. Kvällen såg ut som vilken annan kväll som helst. Inga konstigheter what so ever.

Right now: Vi har precis kommit hem från Solna, där jag har klippt och färgat barret. Och hör och häpna, jag är (nästan) helt nöjd. Vilket inte har hänt så länge jag kan minnas. Jag hatar att gå till frisören och gör det allt som oftast motvilligt, när det verkligenverkligen är akut. Men den här gången blev det faktiskt bra. Bättre än jag vågat hoppas på.
Barret är nu kortare, fräschare och ljusare. Däremot tycker jag att det kunde ha blivit lite ljusare, men what to do. Det får jag fixa nästa gång.

I övrigt mår jag som ett AS. Jag har i princip tappat rösten helt och hållet. De ljud jag får fram är rossliga små pip. Oerhört läckert. Halsen värker dessutom något förbannat, så jag kan knappt svälja. Fyfan. Jag ska ligga under täcket hela kvällen och inte flytta på mig vad som än händer och sker. Så det så.
Imorgon planeras det att dra ut med båten tillsammans med Niklas och Carro och ev. Tobbe. Om vädret tillåter förstås. Jag hoppas på det bästa.
(Någon gång inom den närmaste framtiden kan ni förvänta er ett detaljerat och bildrikt inlägg om veckan at Gräsö. Så jag har inte glömt bort det, I promise.)

Crap

Kommentera, kompis!:

Name:
Remember me?

Your e-mail:

URL:

Your crap:

Trackback