So far har min fredag varit helt underbar och tillfredsställande. Solen skiner och jag har två lediga dagar framför mig. Det kan inte bli bättre. Vaknade trött, men på pretty good mood, bredvid älsk och tog en varm och skön dusch. Dock hade jag helt fruktansvärt ont i halsen (och har fortfarande) att jag knappt kunde prata. Halv nio var jag på plats i skolan och trippade med snabba steg upp till mattelektionen. Jag hade min sedan igår nya outfit och jag kände jäkligt snygg. Jag visade mattekompletteringen och jag fixade ett G. HURRA! Fyfan, vad bra det kändes. Än finns det hopp om att få det i slutbetyg och det känns fantastiskt bra.

Efter ytterligare en lektion slutade jag för dagen och innan jag begav mig hemåt stannade jag och pratade med min mentor angående preliminärmanuset till projektarbetet. Herregud, vad han öste ut smicker över mig. Han älskade min struktur och allt. Han kläckte dessutom ur sig - lyssna noga nu - att mitt arbete var det mest lovande på FLERA ÅR. Det innebär alltså att mitt projektarbete so far är ett av dem bästa bland hundratals elever. WHAT?! Det är helt sjukt. Sög i mig vartenda litet smickrande ord och det var längesedan jag blev så jävla glad och nöjd.

Glad och nöjd kastade jag mig ut i solskenet, stoppade hörlurarna i öronen och promenerade bort för att möta Linus för att lämna lite böcker i bilen. Han började när jag slutade. Lol. Sedan promenerade jag ner till tuben med musik pumpandes i öronen och solen i ansiktet. Behöver jag ens säga att det var förbaskat underbart och harmoniskt?
Lyssnade på massa nostalgimusik, både glad och rofylld. Jag mådde för jäkla bra. Framme i Vällingby strosade jag runt i Vällingby och köpte ett chockrosa nagellack till tånaglarna (just nu, fingrarna kommer sen) och en massa mini-överraskningar till älsk. Kände mig sjukt snäll. Var hemma vid ett och slängde mig i sängen för att glo på Våra bästa år och sedan dess har jag pratat en hel del med morsan. Om både det ena och det andra. Och så har jag pillat på en sak till Linus.

Just nu väntar jag på att älsk ska komma hem, han är tydligen på väg. Min hals gör ondare och ondare för varje minut, men jag tänker inte låta det förstöra mitt goda humör. Om jag orkar ska vi bege oss in till stan och kolla runt, men vet inte om min hals klarar av det. Det sög. Det sög också att jag inte får träffa min Linda ikväll, som det var tänkt. Men sådant är väl livet, right?

IF YOU WERE A RIVER I WOULD SWIM YOU.