Monday night, 02.24: Jag behöver Carro. Jag behöver prata och bolla tankar och släppa ut allt som snurrar omkring i skallen på mig. Måste få avreagera mig, få stöd, bara få vara i hennes närhet. Jag behöver verkligen det.
Vill bara bli fri från det är fängelset. Känns som om jag är instängd och inte kan komma ut. Inte bli av med de där jävla tankarna. Ständigt plågad.
Och jag är så arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Fastän jag lovat mig själv att släppa allting nu, så slår det mig i ansiktet när jag minst anar det. Klockan 02.15 en måndagsnatt.

Jag måste sova nu. Och tack gode Gud, att jag har Linus. Hans förståelse, stöd, kärlek. Alltid. Utan honom hade jag gått sönder för längesen. YOU COMPLETE ME.