Sunday afternoon: Vaknade efter fyra timmars sömn, vid åtta imorse. Inte okay. Gjorde mig i ordning och sedan åkte L och jag iväg till respektive jobb. Han lämnade av mig på vägen, så jag slapp en timmes kollektivtrafik. Yäss.
Kom till Tryffeln vid tio-tiden och träffade Paula (personal) för första gången och sjuårige Malcolm för andra gången.
To explain: Jag ska börja arbeta på korttidshemmet Tryffeln, ute på Lidingö. Det är ett hem för barn med Autism och Dawns Syndrom. Alla (utom Malcolm som bor där permanent) är där ett visst antal dagar i månaden. Det är deras andra hem, då föräldrarna behöver avlastning. Jag har alltid, så länge jag kan minnas, drömt om att få arbeta med barn med olika handikapp, så det här är som en dream coming true. Allt är inte klart ännu, jag vet till exempel inte hur mycket jag skall jobba eller vem jag mest kommer att arbeta med. Förmodligen blir det Malcolm, eftersom han alltid är där. Men so far so good. Hopefully får jag veta mer de närmaste dagarna, så att allt blir färdigt.
Men.. JAG ÄR SÅ SJUKT HAPPY! Is this really happening?
Jag kom alltså dit vid tio och en stund senare drog vi ner till lekparken. Blev en kortis, då jag skulle möta Christoffer uppe på Tryffeln klockan elva och P och M skulle åka och bada. När C kom berättade han lite om alla barnen och satte mig in i alla rutiner och sådant. En timme senare anlände Mazdak och resten av dagen snackade jag och Christoffer skit och busade med M. Slutade redan vid två, så jag halkade ner till busshållsplatsen. Höll på att frysa ihjäl. En timme och två byten senare var jag framme i Vällingby och jag gjorde ett snabbt ärende på Apoteket, innan jag promenerade hem.

Right now: Är så trött att jag knappt orkar hålla ögonen öppna. Funderar på om jag inte ska ta en powernap, innan älsk kommer hem. Han ringde precis och sa att han var på väg hem och att han skulle skynda sig. Myself: "Kör försiktigt!" Han: "Jadå, men jag vill ju komma hem till dig!" Åh, jag längtar efter honom. Darling.